Migrationsverket bryter mot lagen när de thailändska bärplockarna får arbetstillstånd. Bärplockarna har inte fått en lön de kan försörja sig på. Inte heller har facket fått yttra sig om arbetstillstånden.

 

Annette Grafen Silander, chef för Migrationsverkets tillståndsenhet, medger att myndigheten har skapat en särlösning för bärplockarna. Hennes förklaring är att det vare sig funnits fack eller arbetsgivare i branschen att prata med.

– Och det har inte varit uppenbart att bärplockarna inte kunnat försörja sig. Det har visat sig att en del kunnat tjäna bra, säger hon.

Åsa Carlander, kansliråd på justitiedepartementet, konstaterar däremot att det bara finns en sorts arbetstillstånd.

Hon förklarar att utlännings­lagen slår fast att arbetstillstånd bara kan utfärdas till dem som fått ett arbete som de kan försörja sig på. Dessutom ska lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsförhållanden inte vara sämre än vad kollektivavtalet föreskriver eller praxis inom branschen.

Hon säger också att Migrationsverket, enligt utlänningsförordningen, måste låta facket yttra sig om en ansökan om arbetstillstånd. Enda undantaget är om arbetsgivaren redan har fått ett yttrande från facket eller om det finns särskilda skäl.

Migrationsverkets ansvar
För utländska arbetare som är anställda av bemanningsföretag som baserade utomlands gäller dessutom utstationeringslagen, berättar Åsa Carlander. De omfattas alltså av lagstiftade regler om exempelvis arbetsmiljö och arbetstider. Även de som omfattas av utstationeringslagen måste ha arbetstillstånd.

– Migrationsverket ska försäkra sig om att villkoren om lön, försäkringsskydd och andra villkor i lagstiftningen är uppfyllda när verket beviljar arbetstillstånd, säger Åsa Carlander på justitiedepartementet.

Migrationsverkets egen särlösning innebär att bäruppköparnas intresseorganisation, SBIF, får säkerställa villkoren för bär­plockarna. Det gör SBIF genom att sätta upp kriterier för de svenska bäruppköparföretag som får hyra in thailändska bärplockare. Bland kriterierna finns krav på boende och bilar för transport ut i bärskogen. Däremot finns ingen förtjänst­garanti – annat än att bären ska säljas till gällande marknadspriser.

Skuldsatta
Och efter årets usla bärsäsong tvingades hundratals thailändare vända hemåt med stora skulder. Kostnaderna för uppehälle i Sverige och avgifterna till de thailändska bemanningsföretagen var högre än deras inkomster.

– Jag kan inte sluta mig till något annat än att Migrationsverket inte följt reglerna, säger Annett Olofsson på LO-TCO Rättsskydd.

Hon pekar på utlänningslagens krav på att en anställd med arbets­tillstånd ska kunna försörja sig: Det borde vara uppenbart att det inte går att försörja sig när betalningen är 15 kronor per kilo bär. Hon kan inte heller se att Migrationsverkets särlösning ryms inom regelverket för arbetstillstånd.

– Det går inte att skaka av sig regeln om förhållanden som inte är sämre än kollektivavtalets. Migrationsverket borde i en sådan situation titta på näraliggande avtal, säger Annett Olofsson.

Migrationsverket gör nu en översyn av arbetstillstånden för bärplockare. Någon form av ändring är på gång.
Göran Jacobsson

FAKTA / 10 kronor i timmen
Strax under 6.000 thailändare fick i år arbetstillstånd för att plocka bär i Sverige. De var anställda av thailändska bemanningsföretag och hyrdes in av svenska bäruppköpare.
Den genomsnittliga förtjänsten för 60 till 70 dagars arbete hamnade på 7 000 kronor. Det motsvarar 10 till 15 kronor per timme.
För minst 400 av plockarna slutade arbetet i Sverige med en ren förlust. Priset för uppehälle och avgifterna till bemanningsföretagen var högre än inkomsterna.