Nobelpriset tillkännages i Börshuset. Foto: LOTTA SILFVERHIELM
 

KULTURREPORTAGE. Tallarna sticker upp ur decemberdimman över Rinkeby centrum och skola. Inne i ett av klassrummen pågår de slutliga förberedelserna för den årliga Nobelceremonin på Rinkeby bibliotek.

 

Då stiger en Nobelpristagare ur sin limousin och går uppför trapporna för att ta emot hyllningarna från två 8:or i Bredbyskolan och Rinkebyskolan. De har förberett sig under hela höstterminen.

 

 
  Omslaget på årets häfte.
   

– Vi har luciatåg, en utställning om Alfred Nobel och om årets pristagare. Så presenteras och överlämnas häftet som eleverna gjort med texter och bilder, säger författaren Gunilla Lundgren, som är motorn bakom Nobelarbetet.

 

– Andra skolor gör inte såhär. Vi får lära oss om Nobelpriset och Alfred Nobels liv, nåt vi bara hört talas om, säger eleverna Bahar Burkay, Ladan Hussein, Isabelle Akakpo och Betul Tuncer och talar ivrigt i munnen på varandra i ett rum på skolbiblioteket.

 

– Han var fattig med blev en bra uppfinnare och rik…. och han gav pengarna till ett pris i stället för sin familj.

 

Vi kommer in på årets litteraturpristagare.

 

– Herta Müller hade en svår barndom, hennes pappa var alkoholist och nazist.Tyskarna var sämre sa de i Rumänien där hon växte upp… – … och hon började skriva då, sanningen, vad hon kände. Det var inte bra tyckte dom som bestämde. Och nu har hon fått priset.

 

Goda förebilder

Det brukar vara litteraturpristagaren som kommer, men i år kan Herta Müller tyvärr inte delta. Det gör i stället den indiske kemipristagaren Venky Ramakrishnan. Annars har litteraturpristagarna minsann dykt upp. Några saker måste de genomföra i Sverige: föreläsningen, prisutdelningen på Konserthuset och Nobelfesten efteråt på Stadshuset.

 

Därefter har Rinkeby stadsbibliotek kvalat in. Nobelpristagarna är inbjudna till många ställen och måste tacka nej till de flesta.

 

Positiva inslag på TV-nyheter och artiklar i dagstidningarna höjer Rinkebys status. Kulturministern har varit på besök och ofta deltar ledamöter från Svenska Akademien. Och det ger ungdomarna goda förebilder.

 

Medicinpristagaren italienaren Mario E. Capecchi är en sådan. Han besökte Rinkeby för två år sedan. Som liten under andra världskriget tappades han bort och levde som gatubarn tills mamman hittade honom på ett uppsamlingshem efter krigsslutet. Genom en förmögen morbrors försorg kom de till USA och lille Mario fick utbildning.

 

En gripande solskenhistoria men också berättelsen om att mot alla odds lyckas. Liten till växten, gick han och åt pepparkakor på Rinkeby bibliotek, omgiven att två stora mörka grabbar från Mellanöstern.

 

– We are your bodyguards, sa de stolt och vek inte en tum från sitt uppdrag.

 

Hundra språk

– Någon av er kan få Nobelpriset! Så säger vi på fullt allvar till barnen i Rinkebyskolan och Bredbyskolan, berättar Gunilla Lundgren, (som har varit med sedan början) och Lotta Silfverhielm (som kom in för fem år sedan).

 

Bägge arbetar med var sin klass tillsammans med lärarna. De ser hur barnen vuxit av att få vara med. Det är stort att få framträda för världens bästa författare och forskare.

 

Nobelpristagarna talar ofta flera språk och inte alla skriver på sitt eget modersmål. I Rinkeby talas hundra språk och i år blir det välkomsthälsningar på bland annat turkiska, somaliska, franska, romani och arabiska.

 

1988 kom iden att arabisktalande barn skulle göra ett häfte till den egyptiske litteraturpristagaren Naguib Mahfouz. Sedan har arbetet fortsatt.

 

Rörd Kertesz

Svenskaläraren Åsa Henriz är förtjust. Det är ett merarbete, men det ger ringar på vattnet och draghjälp i andra ämnen. Som man sår får man skörda.

 

– Projektet väcker elevernas intresse och ger identifikation. Bara det att de läst texter av årets litteraturpristagare Herta Muller är ju helt fantastiskt! Sedan väljer de något att skriva om och göra teckningar till. Ett bra arbetssätt som fastnar. Sedan pratar alla i smågrupper Utgångspunkt är texten ur Herta Müllers bok Kungen bugar och dödar och temat har varit frihet/utanförskap.

 

Själv går Åsa Henriz vidare med Selma Lagerlöf, den första kvinnliga litterturpristagaren 1909, i år är det hundra år sedan.

 

 
Pamuk i Rinkeby 2006. Foto: LARS PEHRSON / SCANPIX  
   

En del barn har äldre syskon som varit med i tidigare års arbeten. För tre år sedan blev den turkiske litteraturpristagaren Orhan Pamuks besök en riktig höjdare. Det bor många turkar i Rinkeby och de var inte så lite stolta över att deras land utmärkte sig, De skärpta turkiska tjejerna i 8:an simultantolkade skickligt och supersäkert.

 

 
  Imre Kertesz. Foto: DAN HANSSON / SCANPIX
   

Litteraturpristagaren 2002 hette Imre Kertesz och kom från Ungern. Hans bok Mannen utan öde handlar om en 14-åring som förs till koncentrationsläger. I Rinkeby stod så denna författare inför 14-åringar som också varit med om svåra saker. Han var rörd, ögonen var tårfyllda och han såg så kärleksfullt på dem.

 

Gränsöverskridande

En del av projektet är en upptäcktsfärd i Nobelprisets Stockholm. Knappt någon har varit på de platser klassen besöker. Konserthuset, Nobelmuseet i Gamla Stan och Stadshuset, där speciellt Gyllene salen imponerar med sina 18 miljoner glimrande mosaikbitar i guld.

 

Elever Robin Kuran var med i Börssalen när Nobelpriset i litteratur tillkännagavs och den berömda dörren öppnades av ständige sekreteraren Peter Englund.

 

– Det var spännande när han kom ut. Jag stod långt fram bland alla fotografer och tvkameror.

 

Nästa år kommer Gunilla Lundgren och Lotta Silfverhielm med en bok som berättar om detta gränsöverskridande kulturprojekt som är ett föredöme för folkbildningen.

 

Ingela Bendt

Skriv ett e-postbrev till kulturedaktörn