Henrik Bäckström fick sparken 2006. Hans forskning om arbetslöshet fick ett abrupt slut när Sven Otto Littorin stängde Arbetslivsinstitutet. Så kan det gå när en minister visar handlingskraft.

 

Som så många andra arbetslösa hamnade han i bemanningssvängen, men som högste företrädare för Sveriges mest utskällda bransch. Sedan den 7 april 2007 är Henrik Bäckström förbundsdirektör i bransch- och arbetsgivarorganisationen Bemanningsföretagen.

Han hann knappt innanför dörren till sitt nya tjänsterum innan en journalist ringde och ville ha synpunkter på Arbetsförmedlingens upphandling av jobbcoacher till jobb- och utvecklingsgarantin.

Sven Otto Littorin kände sig föranlåten att mana till besinning när han läste svaret i tidningen.

Repliken kom omgående:

– Jag sysslar med bemanning, inte besinning.

Fullt upp
Henrik Bäckström är snabb i tanken, vältalig och har nära till skratt. Hans finlandssvenska idiom höjer mysfaktorn. Men han företräder en bransch som får folk i facket att se rött.

– Bemanningsföretagen utmanar de etablerade sanningarna och strukturerna på arbetsmarknaden. Det är kontroversiellt på många sätt, konstaterar han.

Han är påläst, ständigt nåbar på telefon och alltid redo att föra bemanningsföretagens talan i vilken debatt som helst.

Han har fullt upp. Förra veckan slog bemanningsbranschen ”rekord i publicitet”. Det började med att gruppen Skämmes Urban Outfitters, en protest mot bemanningsbranschen, blev en komet på Facebook. Det fortsatte med att Ratosägda Euromaint, tidigare en del av SJ, sade upp 91 anställda. Personalen ska hyras in i stället.

– I fredags var det helt hysteriskt, säger Henrik Bäckström och berättar om en promenad på ett par hundra meter mellan arbetsplatsen och Stureplan i Stockholm.

– Jag gick dit för att göra en intervju för Rapport. På vägen dit blev jag intervjuad av TT och på vägen tillbaka av Ekot, allt på mindre än en timme.

I skottgluggen
Det var slutet på en vecka när bemanningsbranschen hamnade i skottgluggen igen. Handels och Seko underströk att LO-kravet på begränsningar av inhyrningen har högsta prioritet i avtalsrörelsen. Sven-Erik Österberg (S) och Josefin Brink (V) talade om att luckorna i las måste täppas till. Las ser ut att bli en valfråga om inte LO får igenom sina krav i avtalsrörelsen.

– De försöker vinna politiska poänger genom att komma in i den här debatten, säger Henrik Bäckström om politikerna.

– Vi behöver lite understöd från våra kära fackliga kollegor. Alla 14 LO-förbunden har faktiskt skrivit under bemanningsavtalet. De borde stå upp nu för den svenska modellen i stället för att låta politikerna vara klåfingriga.

LO-förbundens avtalskrav om att minska möjligheterna att runda las finner han ”lite stötande”.

– Hur kan de göra så samtidigt som de tecknar kollektivavtal inom det här området? Underkänner de sina egna avtal?

Kollektivavtal
Han talar gärna om att de auktoriserade bemanningsföretagen har kollektivavtal med allt vad det innebär: avtalsenliga löner, ob-tillägg, avtalsförsäkringar, avtalspension, semesterrätt och så vidare. Och han gör klart att Bemanningsföretagens medlemmar minsann följer las.

– Hos bemanningsföretagen gäller rätten till omplacering och återanställning dessutom hos alla kunder, inte bara på en arbetsplats, understryker han.

Men LO-förbundens kritik gäller företag som säger upp sin egen personal och tar in folk från bemanningsföretag i stället.

Henrik Bäckström kontrar med att det inte alls är fråga om att runda las. Det handlar om företagsekonomi.

Ödesfråga
Konkreta exempel är inte hans avdelning. Han företräder bemanningsföretagen – inte industriföretagen som säger upp.

– Du får fråga Teknikföretagen, säger han.

Däremot är han tydlig om konsek­venserna av ett embargo för bemanningsföretag under nio månader – den tid som de anställda har rätt till återanställning.

Effekten skulle bli densamma som när landstingen införde ett stopp för inhyrning 2001.

– Bemanningsföretagen gick i konkurs. Vården blev sämre, framför allt i glesbygd. Möjligheten att korta köer och göra specialinriktade insatser försvann.

Bemanningsdirektivet
Nästa ödesfråga väntar runt hörnet: EU:s bemanningsdirektiv. Det ska tillämpas fullt ut 2011. Henrik Bäckström hoppas att regering och riksdag ska ändra så litet som möjligt.

– Alternativet är att utländska företag tillåts följa ett annat lands regelverk. Då kommer de undan med hälften så höga löner som i svenska företag.