Fackförbunden Byggnads och Elektrikerna ska betala närmare 2,7 miljoner kronor i skadestånd och rättegångskostnader till lettiska Laval, enligt Arbetsdomstolens dom i Vaxholmstvisten.

 

Dotterbolaget till det lettiska företaget Laval blev i november 2004 utsatt för en facklig blockad vid ett skolbygge i Vaxholm sedan förhandlingarna om kollektivavtal med fackförbundet Byggnads misslyckats.

Företaget tvingades så småningom ge upp bygget och kontraktet med kommunen revs. Bolaget försattes senare i konkurs.

Arbetsdomstolen (AD) sade i december 2004 nej till bolagets begäran om att domstolen skulle beordra facken att häva blockaden.

Lettisk protest
I april 2005 kom AD fram till att det inte gick att avgöra målet slutligt utan att först fråga EU:s domstol om hjälp med tolkningen av EU:s lagstiftning kontra svensk lag.

Den lettiska regeringen protesterade mot den svenska hållningen. Lettland såg den fackliga blockaden som ett brott mot EU-reglerna och principen om fri rörlighet över gränserna inom unionen.

I december 2007 slog EU:s domstol oväntat fast att Byggnads blockad stred mot EU-reglerna. Byggnads krävde mer än vad direktivet för utstationering av arbetskraft ger rätt till.

 

Ingen ersättning för ekonomiska skador

Det skadestånd på 550.000 kronor som domstolen dömer facken att betala är ett så kallat allmänt skadestånd för olagliga stridsåtgärder. Facken får också betala rättegångskostnaderna på cirka 2,1 miljoner kronor.

Däremot avslår AD Lavals begäran om ersättning för ekonomiska skador.

 

 

FAKTA / Lavalfallet
Den 2 november 2004 satte Byggnads det lettiska byggföretaget Laval i blockad i Vaxholm. En månad senare följer Elektrikerförbundet upp med stridsåtgärder. Laval hade ett lettiskt kollektivavtal. Företaget hävdade att arbetarna fick 109 kronor i timmen. Det har senare visat sig att de fick 30-40 kronor i timmen. Byggnads krävde svenskt kollektivavtal och att arbetarna skulle få 145 kronor i timmen. Laval försätts i konkurs våren 2005 och skolbygget avslutades av NCC.

TT/LO-Tidningen