– Jag vill hellre ha högre lön än arbetstidsförkortning. Jag tänker mig att vi ska ha en lön som gör det möjligt att ta det ledigt när vi vill, säger Bengt Thunholm (i blått). Han är ledande montör för en grupp elektriker på ombyggnaden av Universitetssjukhuset i Linköping.
 

Säg Elektrikerna – och många tänker strejk. Facket har varit i konflikt under flera av de senaste avtalsrörelserna. Men i Linköping tycker elektrikerna att de tjänar bra.

Där byggs Universitetssjukhuset om. Arbetet rullar under flera år, samtidigt som vårdpersonalen fortsätter med sitt arbete. I ombyggnaden deltar 34 elektriker från NEA.

– Det här är det bästa jobb man kan vara på i vår bransch, säger Stefan Le-Claire.

De andra elektrikerna håller med: Det handlar om att organisationen fungerar bra och att alla byggyrkesgrupper samarbetar för att få arbetet att rulla på bland vårdpersonal och patienter. Dessutom är den allmänna meningen att arbetsledningen sköter sitt bra.

Försvar för ackordet
Stefan Le-Claire står på en stege och sätter upp en övervakningskamera vid det nya ambulansintaget. Även om han varit elektriker i 30 år, och trivs med jobbet, vill han inte att sonen ska göra samma yrkesval. Han borde bli mattläggare i stället för de jobbar alltid inomhus – varmt och skönt.

Lönen för elektrikerna ligger nästan på 180 kronor i timmen. Stefan Le-Claire ler och säger att man vill väl alltid tjäna mer.

– Avtalsrörelsen vad innefattar den? Är det arbetstidsförkortning? Jag hoppas att det blir så bra som möjligt.

Elektrikerfacket skiljer sig från de flesta andra LO-grupper genom sitt hårdnackade försvar av ackordet. För elektrikerna är det här en maktfråga. Ackordet innebär att de i stor utsträckning organiserar arbetet själva och att de har makt över lönebildningen.

Bonuslönesystem
På Universitetssjukhuset är det inte möjligt att arbeta på ackord. I stället gäller ett bonuslönesystem som har skapats utifrån ackordsprislistan.

– Vi är duktiga som fan och vi tjänar bra, säger Dan Nilsson, som är ledande montör – en slags lagbas.

Han kapar en kabelränna tillsammans med Magnus Jönsson. Med ett ilsket tjut skär sågen genom plåten. Båda gillar sitt jobb. Omväxlande, är Dan Nilssons beskrivning.

Vill prioritera lönen
I den kommande avtalsrörelsen vill han att facket ska prioritera lönen. Tidigare har nog förbundet lagt för mycket kraft på arbetsmiljön.

Magnus Jönsson resonerar om att behoven kan vara olika under livets olika skeden. Föräldrar behöver så mycket pengar som möjligt så länge barnen bor hemma, medan de som är äldre hellre kanske jobbar lite mindre. Men samtidigt vill ju de med små barn också vara lediga så mycket som möjligt.

– Vi tjänar rätt bra jämfört med till exempel vårdpersonal. Deras lön borde höjas. När skatten sänks går det åt helvete för det finns inga pengar till vård, skola och omsorg, säger Magnus Jönsson.

Stridbart förbund
Flera av elektrikerna pratar om arbetsrätten, turordningsreglerna, anställningsskyddet, centralt bestämda lönepåslag och försvaret av kollektivavtalet som viktiga frågor i avtalsrörelsen.

Bengt Thunholm är ledande montör och fackligt aktiv. Han vill att övertiden alltid ska vara lika mycket värd. Det ska inte spela någon roll när övertiden arbetas eller om den anställda arbetar eller är på resa till eller från jobbet.

– Det känns bra att vara med i Elektrikerförbundet, som är litet och stridbart. Vi har en bra ledning som har vett att driva våra frågor, säger han.


FAKTA / Elektrikerförbundet
Yrkesgrupper: I första hand installations- och kraftverkselektriker

Antal medlemmar: 25.860 (vid halvårsskiftet)

Könsfördelning:
1 procent kvinnor
99 procent män

Andel under 30 år: 28 procent

Organisationsgrad: 90%

Ordförande: Jonas Wallin
Avtalsansvarig: Ronny Wenngren

Antal avtal som ska förhandlas om i vinter: 6
Motparter: Eio, Efa, Svensk Handel och Teknikföretagen

FAKTA / Hjärtefrågor
Beslut om kraven utöver de gemensamma i LO-plattformen fattas i januari. I diskussionerna nämns:
Ett mer demokratiskt arbetsliv
Att barnföräldrar inte ska behöva lägga mycket tid på resor
Att anställda ska få bestämma mer över arbetstidens förläggning och annat
Att allt övertidsarbete ska kompenseras med ledighet om arbetslösheten i branschen överstiger exempelvis en viss procent