– Jag nöjer mig inte med att stå bredvid och titta på. Jag har kraft, tid och ork, och då vill jag göra så mycket jag kan, säger Reband Raza
 

Hon kom till Sverige som 16-åring. Hennes första jobb var på en hamburgerrestaurang när hon gick gymnasiet. Arbetsvillkoren var dåliga men hon hade ingen koll på vad som gällde eller vad hon kunde kräva.

– Jag är kurd och kommer från Irak. Där finns inga fackföreningar. Jag hade behövt information från facket innan jag började jobba, säger hon.
I dag är Reband Raza 27 år, har stenkoll på arbetslivet, och vill ge andra unga en bättre start på första jobbet än hon själv fick.

– Skolinformation är något av det roligaste jag vet. Det känns att man gör något viktigt, samtidigt som man har kul när man diskuterar med ungdomarna och pratar om deras problem på jobbet.

Vi träffas i ett rum utan personliga saker, men med informationsmaterial i travar, på Handels Stockholmsavdelning. Reband Raza har inget eget rum på avdelningen, men hon är ändå inte där så mycket. Förmiddagen har hon ägnat åt uppsökeri i Solna, och hon gillar att vara ute och träffa människor den tid hon jobbar fackligt.

Och då handlar det oftast om ungdomar och integrationsfrågan: Facket måste arbeta hårdare mot diskriminering och för att nå ut till invandrare. En del vet inte ens att facket finns, andra vågar inte engagera sig av rädsla för att bli av med jobbet, säger hon.

– Man måste stå för sig själv och för andra. Det handlar om att alla har samma rättigheter. Ingen ska finna sig i att bli trampad på oavsett var man är född, vilket kön man har eller hur gammal man är.

Fortsättning
I våras ledde hon två integrationsprojekt där arbetsplatser utbildades om diskriminering, och invandrarföreningar om integrationsfrågor och demokrati. Fler har velat ha utbildningarna, och projekten ska därför fortsätta.

Det var också integrationsfrågorna som fick Reband Raza att engagera sig, trots en motig start med facket. Efter gymnasiet började hon jobba på Ikea och ville delta i klubbens arbete, men fick fick höra att det inte gick för att hon inte jobbade heltid.

– Jag visste ju inte att det inte var sant. Nu kan jag känna att det är vansinnigt att man säger så till någon som vill vara med, i stället för att ta till vara engagemanget.

Fick facket att satsa
Men envisheten och viljan att lära sig mer är två egenskaper Reband Raza fått i överflöd. Hon anmälde sig till en rad medlemsutbildningar och efter en kurs om integration ringde hon för tre år sedan upp Handels avdelning i Stockholm. Hon ville sprida det hon lärt sig och tyckte också att facket borde satsa mer på att nå ut till unga.

Avdelningen gav henne en plats i ungdomskommittén direkt, och nu har hon fått LO:s pris för årets fackliga hjältedåd för sitt engagemang.

– Det känns jättehäftigt. Att jag kan inspirera och vara en förebild för andra är stort, säger hon.

För Reband Raza är det självklart att jobba för det hon tror på, inte bara fackligt utan också politiskt i Socialdemokraterna. Hon jobbar också extra som tolk för att fler kurdiska kvinnor som helst vill ha kvinnliga tolkar när de besöker läkare eller myndigheter ska kunna få det.

Även om hon trivs med jobbet i butik vill hon göra något annat i framtiden. Därför läser hon också juristlinjen vid Stockholms universitet för att satsa på arbetsrätt, men till våren ska hon bara plugga på halvtid.

– Jag vill få mer tid till arbetet inför valet. Det är jätteviktigt och jag känner ett jättestort ansvar inför det.

Gott om tid
Den här terminen läser hon fristående kurser, men att hon annars pluggar heltid betyder inte att hon tänker trappa ner på det fackliga arbetet. Det finns tid till båda delarna, säger hon. Och till det vanliga jobbet på Ikea, i alla fall på helgerna. Och till att hänga med kompisarna. Och till att träffa sin mamma och sina syskon åtminstone ett par gånger i veckan.

– Jag är uppväxt i en stor familj där det alltid är mycket att göra och där alla pratar samtidigt och vill olika saker. Jag är inte van att ha det lugnt. Jag får ont i magen då och känner jag att jag slösar bort tiden.

Hon får ofta höra att hon borde ta det lugnare och förstår att det är av omtanke, men är ändå trött på att människor vill att hon begränsar sitt engagemang.

– De säger att jag ska akta mig så att jag inte går in i väggen. Men det är så här jag är. Jag ser inga väggar framför mig.


FAKTA / Reband Raza
Ålder: 27 år.
Aktuell: Fick LO:s pris för årets fackliga hjältedåd, bland annat för sitt engagemang i ungdoms- och integrationsfrågor.
Familj: Mamma och fyra syskon.
Fritid: Klättrar, dyker, läser och träffar familj och vänner.
Förebild: Mamma. Hon har alltid stöttat mig och sagt att jag kan bli och göra vad jag vill.
Råd till facket: ”Säg inte att det inte finns unga eller invandare som vill. Det gör det, men ofta stoppas de av någon som tycker att de har för lite erfarenhet.”