Svenskarnas inställning till billig utländsk arbetskraft styrs främst av andra faktorer än synen på konkurrens och rättvisa, enligt en studie där både ekonomer och psykologer varit med.

En stor del av tillverkningsindustrin har flyttat till låglöneländer. Många jobb har försvunnit, men det har också inneburit att varor har blivit billigare.

Att på det här sättet konkurrera globalt med låga löner ger numera sällan stora reaktioner – när det gäller just varor.

Men att konkurrera med låga löner när det gäller tjänster har en helt annan klang. Att människor från andra EU-stater kommer hit och arbetar till lägre löner än svenskarna har skapat mycket kraftiga reaktioner, inte minst från LO.

Oväntade argument
Men förvånande nog är det, enligt studien, inte de två vanligaste argumenten som främst färgat folks åsikter: Det handlar alltså inte om att låga löner ger osund konkurrens och är orättvisa.

I stället gör två andra faktorer att folk lättare accepterar låga löner när varor importeras än när tjänster importeras.

– Vid varuimport tycker de som vi frågat att det är mer positivt att låga löner till utländsk arbetskraft genererar jobb för dessa människor, säger Lars Calmfors, professor i ekonomi vid Stockholms universitet.

– Svenskar verkar också värdera högre att vi får låga priser när man köper varor från omvärlden än när man köper tjänster från arbetskraft som jobbar här, men är utstationerad från ett annat land.

Klar bild
Svensken köper alltså hellre billiga polska konserver än låter en polsk rörmokare göra jobbet billigt. Och vi kan lättare glädjas över att människor i andra länder får jobb genom lägre löner i hemlandet än om de får den lägre lönen i Sverige.

– Det här förvånade mig. Jag var övertygad om att det skulle vara de två argumenten om konkurrens och orättvisa som skulle förklara huvuddelen av skillnaden. Men så var det inte enligt vår studie, säger Lars Calmfors.

Enligt Henry Montgomery, professor i kognitiv psykologi vid Stockholms universitet, styrs ändå de som är mest negativa mot låga löner vid tjänstekonkurrens av en ganska klar bild av att denna konkurrens är osund.

– Vi frågade om hur de såg på ett företag som genom lägre löner ville konkurrera med ett etablerat företag. De var tveksamma även till det. Det handlar alltså inte om utlänningar utan om orättvis konkurrens.

– Men de som var positiva till tjänstehandel var klart positiva i det fallet också.

Fråga om politik
LO-anslutna är klart mer negativa än TCO-anslutna. Också politisk inställning spelar in. De med högersympatier, och som är positiva till EU, är mer positiva också till tjänstehandel.

Det finns också könsskillnader där män överlag är mer positiva till tjänstehandel, de uppskattar inte lika mycket att tjänstehandel ger fler jobb till människor från andra länder.

Att män bryr sig mindre om den aspekten kan, enligt studien, möjligen bero på att män är mindre osjälviska än kvinnor.
 

 

FAKTA / Utländsk arbetskraft

Bakom diskussionen om utländsk arbetskraft ligger Byggnads blockad mot lettiska Laval och dess skolbygge i Vaxholm i november 2004.
Facket hade misslyckats i förhandlingarna om kollektivavtal för de lettiska arbetarna.
I en dom i december 2007 slog EU:s domstol fast att blockaden stred mot EU-reglerna om fri rörlighet för tjänster inom EU och att Byggnads krävde mer än vad direktivet för utstationering ger rätt till.