Foto: BERTIL ERICSSON/SCANPIX
 

MINIESSÄ. Varför säljer Kent mest skivor, har mest hängivna fans och är ensamt som svenskt band om att fylla Stockholms stadion?

Förutom förmågan att producera hitmelodier har bandet tagit vid där Astrid Lindgren slutade.

Inte bara i meningen att Kent är närapå lika folkligt.

Kent är också för Sveriges vuxna ungdomar vad Astrid Lindgren var för Sveriges vuxna barn.

För är det inte så att största Lindgren-fansen idag inte är barnen, utan deras föräldrar?

Nattsvart skolgårdsrealism
På samma sätt är Kent tröst och röst för alla som varit unga (”vi har alla varit små” som sångaren Jocke Berg sjunger på skivan ”Du & jag Döden” från 2005).

I synnerhet alla som varit mobbade och ensamma som unga. Skolgårdsoffren.

De tidiga plattorna handlar mest om hjärta-smärta, de senare mer om ensam, nattsvart skolgårdsrealism.

Som Astrid Lindgren står Kent på de unga utsattas sida och berättar storslagna sagor om dem för dem.

Som Pippi Långstrump tar Kents mobbade ungdomar plats, är obekväma. Som Lillebror får de hämnd.

Häng dom högt och långsamt
Kent går dock längre.

Som på nya plattan, ”Röd”, och singeln ”Töntarna”.

Perspektivet är en ung mans.

På festerna han aldrig blev bjuden på grät hans ”syster” och ”föll isär inför gästerna”.

Den unge mannen, ”glasögonormen”, råder ”systern” att bida sin tid tills hon kan hänga ”dom” högt och långsamt.

Karlsson på taket parad med Stephen Kings Carrie. Eller en nutida Birk och Ronja.

Kvar i småstaden
Kents ensamma, mobbade unga är också hjältar.

Förmodligen har samarbetet med organisationen Friends, som arbetar mot mobbing i landets skolor, påverkat. Men inte bara.

Läser man i bläddret till förra årets Kent-box skriver bandet ett ”Tuna-töntarnas försvarstal”.

 

Töntarna från Eskilstuna, med en ”traumatisk ungdom”.

Småstaden som bandet fortfarande verkar känna Jante-mobbing från, trots att Kent lämnat den sedan länge och är Sveriges största rockband.

Pekoral eller revansch?
I låten ”Hjärta” på nya skivan sjunger Jocke Berg: ”vi hämtar dig bakom fiendens linjer… vi skyddar dig med all kraft vi har mot svinen… Som det strålar från ditt hjärta/som en motorväg av ljus/genom hålet i mitt hjärta/kommer räddningen till slut … Har du kartan kvar?/ Eller en aning om vart vi är på väg så led oss… När du öppnar fönstret blåser en vårvind/Förändring”.

Någon tänker kanske Barack Obama, plakatpolitiskt pekoral förklätt till syntpop.

Den vana Kent-lyssnaren ser istället en svensk småstadstjej, kanske med Eskilstuna-finskt ursprung, med tårrandiga kinder.

En tjej som om hon fick makt skulle minnas hur det är att bli slagen och sparkad, vara utanför, ensam och ledsen.

Du & jag…
Plattan ”Du & jag Döden” är en parafras på Emil i Lönneberga-repliken: ”Du och jag, Alfred”.

Emil blev som bekant kommunalnämndsordförande.

Victor Estby
Skriv ett e-postbrev till kulturredaktörn