Agneta Tengblad, Peter Westerberg och Rosemarie Neuzil är nöjda med arbetsmiljön.
 

Det kommunala bostadsbolaget Öbo går med vinst. Trots det tror Agneta Tengblad, Peter Westerberg och Rosemarie Neuzil att arbetsgivaren kommer att använda sig av krisen under vinterns förhandlingar.

De tre fastighetsskötarna tar hand om utemiljön och trapphusen i Rosta, ett stjärnhusområde i Örebro med närmare 2 000 lägenheter. Här har de arbetat i cirka 20 år.

De har jobbat genom ett gäng omorganiseringar och gått från att ha varit uppdelade i antingen lokalvårdare eller fastighetsskötare till att bli kvartersvärdar, för att för cirka tio år sedan samlas under en och samma titel – fastighetsskötare.

– Vi ska vara mer effektiva och göra fler saker med mindre folk, säger Peter Westerberg.

Slitsammare
Men i och med att variationen av arbetsuppgifter har ökat har slitningarna på kroppen minskat.

– Det är tyngre med en enformig syssla. Några har själva valt att fortsätta med enbart trappstädning. Och de är oftare sjuka, säger Peter Westerberg.
 
Trots att de har förlorat sin friskvårdstimme tycker de att Öbo är bra på arbetsmiljö. De har bra arbetskläder, och ett friskvårdsbidrag där de själva får stå för 20 procent av en summa upp till 3.500 kronor.

I fikarummet är intresset än så länge större för ett vardagsavbrott som Peter Westerbergs tolv rätt på stryktipset än för avtalsrörelsen.

Tuffare
Den förra avtalsomgången, som i år gav cirka 700 kronor, var de väldigt nöjda med. Nu ligger deras löner någonstans mellan 19.000 och 20.000 kronor.

Men de tror att nästa gång blir tuffare. Även om Öbo, som inte har en enda outhyrd lägenhet, liksom många kommunala bostadsbolag går bra.

– Men arbetsgivaren kan säkert använda krisen som ett argument, säger Rosemarie Neuzil.

Kluvet
Något de är lite kluvna till är att Öboanställda med renodlade tekniska yrken, som reparatörer och maskinförare, ligger i den övre delen av löneligan.

– Visst, de har en lång utbildning och en elektriker kanske har en farligare arbetsmiljö. På så sätt är det okej att de tjänar mer. Men ibland känns det som man ser på oss som ”de där som går runt och plockar papper”. Men vi har ju också vidareutbildat oss och behärskar en hel del maskiner. Ändå är vi längst nere.

– Fast det är ju snarare de som är underbetalda, säger Agneta Tengblad.

De börjar småprata om en kollega, en elektriker, som gick över till den privata sektorn och genast höjde lönen med 5.500 kronor.

Alla tre är beredda att avstå ett visst löneutrymme för att få lika många semesterdagar som tjänstemännen på Öbo. Diskussioner har förts sedan januari, men fackets senaste bud på 2,01 procent av lönen ansåg arbetsgivaren bli för dyrt.

Färre ser mening med facket
Och kollektivet blir allt mindre här. Enligt Hanne Andersen på Fastighets avdelning i Örebro är fortfarande cirka hälften på Öbo anslutna. Men bland de yngre och säsongsanställda (som blir allt fler) ser allt färre någon mening med facket, berättar hon.
 
– Många vet ju att de är skyddade ändå och undrar varför just de ska betala 700 i månaden när det nästan är omöjligt att bli avskedad, säger Peter Westerberg.

­– Och blir vi färre få kommer ju arbetsgivarna till slut göra som de vill med oss, säger Agneta Tengblad.

 

 

FAKTA / Fastighets i ett nötskal

Yrkesgrupper: Fastighetsskötare, fönsterputsare, kvartersvärdar, städare, Folkets hus-personal
Antal medlemmar: 33.948 (vid halvårsskiftet)
Könsfördelning:

50 procent kvinnor
50 procent män
Andel under 30 år: 9 procent
Organisationsgrad: 50-70 %
Ordförande: Hans Öhlund
Avtalsansvariga: Gunilla Kevdal, Magnus Pettersson, Peter Frommelin.
Antal avtal som ska förhandlas om i vinter: 21
Motparter: Fastigo, Almega, Arbetsgivaralliansen, Idea, BAO, FAO, Svensk Handel

 

Hjärtefrågor
Rätt till heltid
Högre lägstalöner i avtalen
Inflytandefrågor