Allt yngre får sjukersättning
Närmare var tionde i åldersgruppen 40—49 år har någon form av sjukersättning, tidigare förtidspension, enligt en rapport från Försäkringskassan skriver Dagens Nyheter. Det är nästan en dubblering i den åldersgruppen jämfört med 1991.
Försäkringskassan har utrett hur gruppen förtidspensionerade och deras ekonomiska situation har förändrats under perioden 1991—2006.
Siffrorna för den här gruppen har inte ändrats nämnvärt sedan 2006, säger Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan till tidningen. Han oroas av att förtidspensionärerna blir allt yngre och att hushållen med barn ökar i gruppen som får sjukersättning.
Sjukersättningen kan vara hel eller partiell, permanent eller tidsbegränsad.
Låg standard
Utredningen visar också att var tredje ensamstående förälder med sjukersättning har låg ekonomisk standard. I början av 1990-talet hade mindre än var tionde låg ekonomisk standard.
Systemets konstruktion medför att yngre med aktivitetsersättning automatiskt får en lägre inkomst. Sjukersättningen och aktivitetsersättningen är dessutom endast värdesäkrad genom att beloppen skrivs upp med de allmänna prisstegringarna. Det gör att den gruppen successivt tappar i inkomststandard jämfört med dem som arbetar när löneökningarna är högre än inflationstakten, skriver Försäkringskassan i ett pressmeddelande.
"Ett tidigt inträde i sjukersättning och aktivitetsersättning innebär därför en mycket stor risk för ett liv i relativ fattigdom. På lång sikt leder det också till en betydligt lägre ekonomisk standard som ålderspensionär", skriver utredaren Lidwall.
Ministern håller med
Och socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson håller med.
– Det borde vara förbjudet i lag att unga människor som haft aktivitetsersättning med automatik går över i en sjukersättning när de fyller 30 år. Det innebär risk för en permanent fattigdomsfälla, säger hon till TT.
– Detta vill jag förändra men jag tror inte vi hinner göra det under denna mandatperiod.
Hittills har hon genomfört tre förändringar på området, säger hon.
– Vi har infört rehabiliteringskedjan för att se till att färre finns kvar i långa sjukskrivningsperioder som riskerar att övergå i sjukersättning och sett till att man inte får förtidspension på felaktig grund.
– Vi har gett en amnesti åt de förtidspensionerade. De har alltid rätt till sin sjukersättning men har rätt att pröva att jobba upp till en viss gräns, studera eller arbeta ideellt med bibehållen ersättning och vi har stärkt ekonomin genom höjt bostadsbidrag, säger Husmark Pehrsson.
Ökning under lång tid
Antalet personer som har sjukersättning och aktivitetsersättning har ökat under lång tid och uppgick i slutet av 2008 till drygt 530.000 personer, enligt Försäkringskassans rapport. Av dem hade 150.000 partiell ersättning.
Ökningen av antalet personer som har sjuk- och aktivitetsersättning är inte jämnt spridd över landet. Störst ökning procentuellt sett under perioden har skett i förortskommuner och pendlingskommuner. I praktiken innebär det regionerna kring storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö.
Glesbygdskommunerna och mindre orter, som historiskt sett varit problematiska med stort antal förtidspensionärer, har haft mindre ökningar. Samtidigt har befolkningsutvecklingen varit negativ för många glesbygdskommuner och kommuner med mindre än 25 000 invånare.
– Det här är ett svårlösligt välfärdspolitiskt problem, konstaterar utredaren Lidwall.
– I mångt och mycket är det en spegling av vad som sker på arbetsmarknaden som ställer allt högre krav.
Vad regeringens åtgärder får för effekter kommer att undersökas framöver.
– Det är goda intentioner men historiskt sett har arbetslivsinriktad rehabilitering inte varit någon succé, säger Lidwall.
Självkritik
Socialdemokraterna är självkritiska vad gäller den politik som fördes innan Sverige bytte regering 2006.
– Allt var inte bra. Folk fick inte rehabilitering utan man hade långa passiva sjukskrivningar. Det var stora problem innan vi bytte regering, säger Veronica Palm, socialdemokratisk riksdagsledamot och vice ordförande i socialförsäkringsutskottet.
Samtidigt menar Veronica Palm att det inte är bättre i dag, utan att många i stället nu kastas ut från sjukförsäkringen — utan att kunna återgå till arbete. Enligt Veronica Palm har resurserna till rehabilitering minskat med den nuvarande regeringen. Socialdemokraterna vill satsa mer på stöd, hjälp och rehabilitering än den nuvarande regeringen gör.
– Den nya regeringen har inte gett personer med sjukersättning mer stöd utan man rycker undan pengarna från dem. Många med tidsbegränsad sjukersättning kommer att bli av med sin försörjning från årsskiftet men kommer inte kunna komma tillbaka till arbete, säger hon.
"Regeringen på tvärs"
Mona Sahlin (S) väljer att prata om utanförskap när hon kommenterar Försäkringskassans undersökning och att siffrorna för gruppen förtidspensionerade inte har förändrats nämnvärt sedan 2006.
– Utanförskapet har fortsatt att växa och har vuxit djupt de tre åren med alliansen. I dag finns det 70.000 fler i utanförskap, säger hon till TT.
– På det viset har det verkligen skett en förändring.
S-ledaren anser att den ekonomiska krisen och, som hon säger, regeringens orättvisa politik har drabbat framför allt ensamstående kvinnor, alltså en av de grupper som enligt Försäkringskassans undersökning fått det svårare.
– Det här visar, säger Mona Sahlin, att regeringen går på tvärs jämfört med det man utlovade före valet, att grupper i utanförskap skulle minska.
– Nu är det tvärtom på alla områden och någon gång måste regeringen dra slutsatser av att deras egen politik har förvärrat för de människor som har det absolut tuffast.
Men det finns även en smula självkritik i S-ledarens kommentar.
– Jag har tidigare visat hur självkritiska också vi har varit när jag sagt att ett av de viktigaste skälen till att vi förlorade valet var att vi inte hade en bra politik för dem som stod utanför. Det har vi ändrat på, säger Sahlin.
"Stora brister"
Det finns stora brister i systemet och reglerna måste stramas upp, enligt Försäkringskassans chef Adriana Lender.
– Inflödet till aktivitetsersättning fortsätter. Mycket av ökningen bland de unga med sjukersättning kommer från människor som tidigare haft aktivitetsersättning. När de blir 30 år får de sjukersättning i stället.
– Reglerna om aktivitetsersättning vid förlängd skolgång har gett en direktlinje in till sjukersättningen (förtidspensionen), säger hon.
– Och ju yngre man är när man hamnar där, desto större är risken för ett liv i relativt armod, man tappar i standard gentemot sina generationskamrater. Många har dessutom barn att försörja, barn som får växa upp under knappa förhållanden.
Begränsning
Lender anser att användningen av aktivitetsersättning ska begränsas.
– Barn med mer omfattande funktionshinder är ingen grupp som ökar. Det är andra grupper som ökat. Det var aldrig tänkt att aktivitetsersättningen skulle användas för barn med till exempel adhd-problematik eller med psykosociala problem.
Lagstiftningen kring aktivitetsersättningen måste bli tydligare, anser Lender, och redan i skolan måste man ta itu med problemen. Arbetsmarknadsinsatser måste sättas in mycket tidigare.
– Som det är nu kan en 25–30-åring haft aktivitetsersättning i ett tiotal år. Och efter så lång tid är det oerhört svårt att komma ut i arbetslivet.
Från TT