– Ska vi bara gå som robotar?

Det är mycket känslor med när Anna-Carin Hjalmarsson, undersköterska på servicehuset Kornknarren i Avesta, kommer med ett inlägg om vanmakt, tidspress och den ständigt närvarande känslan av att inte räcka till.

Ungefär 80 arbetsplatsombud i Avesta har just sett föreställningen Undersköterskan. Skådespelerskan Cecilia Wilhelmsson gestaltar rollen i en monolog, som ställer många frågor på sin spets.

Igenkänning
Undersköterskorna är många i publiken. Och de känner igen sig.

– Jag önskar att de anhöriga ska reagera. Det handlar inte bara om hur vi i vården värderas. Hur värderas de gamla i vårt samhälle? Och hur värderas barnen? säger Anna-Carin Hjalmarsson.

Hon har varit undersköterska i 35 år. Mycket har blivit bättre. Många hjälpmedel har kommit till. Arbetsmiljön har blivit bättre.

Men utrymmet för medmänsklighet har krympt.

– När jag började hade vi tid. Då kunde man ta pensionären under armen och gå handla. Nu får vi inte göra någonting som inte är behovsbedömt, säger hon.

Kris
Berit Engman har skrivit monologen Undersköterskan. Det handlar om en kvinna i kris. Hon har medicinerat fel med följd att patienten dog.

Hennes man har lämnat henne för en annan.

Hon har byggt hela sin identitet på att finnas till hands för andra. Nu är det ingen som behöver henne längre. Hon är ensam, uppsagd och överflödig – och skyldig till en annan människas död. Allt är hennes fel.

Många blir berörda. Det märks i diskussionen efteråt.

– Pjäsen kommer nära sanningen. Du tar alltid på dig skulden själv, säger Danielle Wykander, som har jobbat i 20 år inom vård och omsorg. Nu är hon personlig assistent sedan drygt ett par år tillbaka.

Stress
Många efterlyser tid för eftertanke – helt enkelt en möjlighet att bearbeta dagen som gick tillsammans med arbetskamraterna. Arbetet har blivit stressigare och de gemensamma fikarasterna färre.

Många känner sig ensamma med sina frågor och sin känsla av otillräcklighet.

– För att orka måste man stänga av sina känslor, säger Anna-Carin Hjalmarsson.

Gruppen Teatermaskinen har sedan sin start 1997 turnerat landet runt med 17 olika monologer. Nio av dem är fortfarande kvar på repertoaren. De tar upp ämnen som ungdomsarbetslöshet, glesbygdsproblem, främlingsfientlighet, tjänstemannarollen och sexuella övergrepp.

– Våra monologer brukar hålla i tio år, säger skådespelaren Hannes Olsson, som turnerar med några av dem.

Viktiga frågor
Undersköterskan ställer frågor som: Hur kommer det sig att det vi gör i vården är så lågt värderat? Varför får inte vi i vården betalt för det gigantiska ansvar som det innebär att ta hand om en människas liv?

De frågorna lär vara aktuella även om tio år – eller är det någon som säger emot?

 

 

FAKTA / På turné under november

Undersköterskan spelas av gruppen Teatermaskinen som håller till i Riddarhyttan i Västmanland.
Monologen hade premiär i maj. Den har visats för de socialdemokratiska landstingspolitikerna i Dalarna.
I november spelas den i Västerås, Lycksele och Umeå.