Scania vill förlänga krisavtalet och kan tänka sig ytterligare ett halvår med kortare arbetstid och sänkt lön. Lastbilsjätten är först att kräva en förlängning. Men enligt arbetsgivarna i Teknikföretagen behöver många företag göra det – annars är risken stor att de kommer att säga upp anställda i stor omfattning.

I går, torsdag, träffade Scania de fackliga organisationerna på företaget. Produktionsdirektör Per Hallberg säger att parterna diskuterade orderläget och företaget förklarade att det har stabiliserats på en låg nivå. Produktionen räcker inte för att de anställda ska kunna gå upp till full tid.

– Ingen i hela världen kan säga när orderläget förbättras. Vi tänker oss en förlängning av krisavtalet i max ett halvår. Så fort vi ser en ljusning vill vi inte ha kvar det, säger Per Hallberg.

Nästa vecka kommer fack och arbetsgivare på Scania att sätta sig i förhandlingar om en förlängning av det lokal krisavtalet.

De lokala krisavtalen bygger på ett centralt ramavtal som löper fram till sista mars nästa år. På Scania har arbetstiden minskas med en arbetsdag i veckan och lönen sänkts med högst tio procent för alla.

I gengäld garanterar företaget jobben under avtalsperioden, som löper mellan den 1 juni och den 31 december i år.

Facket försiktigt
Verkstadsklubbens ordförande Johan Järvklo är försiktig i sina kommentarer till propåerna om en förlängning av krisavtalet. Först vill han diskutera frågan i fackklubben.

Han pekar dock på att det centrala ramavtalet som tillåter krisuppgörelser går ut den 31 mars. Hans uppfattning är att det inte är möjligt att göra några krisavtal som sträcker sig förbi det datumet.

Även Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare hos IF Metall, pekar på att det finns en bortre gräns för krisavtalen. Och avtal som sträcker sig längre i tid är ogiltiga enligt honom.

– Om lokala parter kommer överens så har de all rätt att sluta krisavtal som gäller fram till den sista mars, säger han.

OK för arbetsgivarna
Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe har inte samma uppfattning.

Visserligen underlättar det centrala ramavtalet att sluta lokala krisavtal, men enligt Anders Weihe är det fullt möjligt att göra liknande överenskommelser lokalt utan detta avtal. Hans uppfattning är att IF Metalls vanliga kollektivavtal inte på något vis hindrar lokala uppgörelser, som innefattar sänkt arbetstid och sänkt lön.

Fler varsel hotar
Teknikföretagens förhandlingschef kan dock tänka sig att det finns osäkerhet om att sluta krisavtal som sträcker sig längre än nästa års avtalsrörelse, eftersom de centrala kollektivavtalen då kommer att förhandlas om.

Anders Weihe känner inte till att något annat företag än Scania har begärt förhandlingar om en förlängning av det lokala krisavtalet.

Däremot vet han att många företag med stor frenesi pratat om att det behövs en förlängning av krisavtalen förbi den sista mars nästa år. Och om en sådan förlängning inte sker kommer många av företagen att varsla, eftersom kapacitetsutnyttjandet inte är särskilt stort i industrin.

Enligt Teknikföretagen har 400 medlemsföretag lokala krisavtal. Mer än 50.000 anställda omfattas av dessa överenskommelser. Anders Weihe kan inte säga hur många av företagen som vill ha en förlängning av sina lokala krisavtal, men det är enligt honom ett betydande antal.

FAKTA / Så funkar krisavtalet
Krisavtalet på Scania gäller från den 1 juni till den 31 december i år.
Arbetstiden minskas med en dag i veckan och lönen sänks med högst tio procent. För IF Metall har dessutom årets lönehöjning flyttats till nästa år, halva semestertillägget har skjutits på framtiden och arbetstidsförkortningen tagits bort.
Företaget garanterar jobben under resten av året och lovar att den som blir arbetslös, sjuk eller föräldraledig inte ska förlora på krisavtalet.
Genomsnittslönen för metallarbetare är 22 300 kronor i månaden. Med tio procents sänkning blir lönen drygt 20 000. Men verkstadsklubben anser att övriga försämringar gör avtalet ytterligare sju procent dyrare.