Hela Sverige borde införa yrkesinriktad svenska för invandrare. Det anser pedagogikprofessor Robert Höghielm. I grupp går inlärningen snabbare.
– Regeringen har ett individtänkande och glömmer pedagogiken, säger han.

Robert Höghielm har tillsammans med en kollega vid Stockholms universitet studerat den yrkesinriktade svenskan för invandrare. Sedan 2001 har SFX, som den kallas, utvecklats i Stockholms län och den visar mycket goda resultat.

Hemligheten bakom framgången är att gruppen lyfter individerna. Genom att samla deltagare med samma yrkesbakgrund får de tillbaka sin identitet och självkänsla och stärker sitt självförtroende. Resultaten visar att deltagarna på detta sätt lär sig svenska snabbare – och lättare får arbete inom sina tidigare yrkesområden.

Sociologi
I studien vittnar lärare om att elever på vanlig svenska för invandrare (SFI) kan känna sig värdelösa: arbetslösa och utan kunskaper i svenska. På SFX:en, däremot, ”är de något”.

– Det är sociologiskt. De kan falla tillbaka till sin yrkesidentitet: Vi har ett gemensamt yrke. Nu råkar det vara så att vi inte kan så mycket svenska, men den biten kan vi alltid ändra på, säger Robert Höghielm.

SFX – med sitt lyckade resultat – borde bli en nationell angelägenhet, anser han.

Men när Statskontoret i början av året utredde svenska för invandrare på uppdrag av regeringen fanns inte SFX:en med.
Regeringen fokuserar så hårt på att invandrare ska få jobb att den glömmer pedagogiken, enligt Robert Höghielm.

Fkus på individen
I mitten av november planerar regeringen att lägga fram sin proposition som ska underlätta för nyanlända invandrare med uppehållstillstånd att komma ut på arbetsmarknaden.

Den innebär bland annat att Arbetsförmedlingen får ett övergripande ansvar för att upprätta en personlig etableringsplan för var och en, där bland annat SFI kan ingå. Därtill får individen välja en etableringslots. Lotsen ska vara en organisation eller ett företag, till exempel bemanningsföretag eller utbildningsföretag.

– Hela tänkandet är ett individ-resonemang, som inte tar hänsyn till pedagogiken. Du måste ha hela bilden av en person, kompetensprofilen och hur man ska förbättra den, säger Robert Höghielm.

– Visst är det bra om lotsarna kan lotsa till jobb, men de måste ha den pedagogiska kompetensen.

Han ser en fara i urvalet av lotsar och tycker inte att det är så lyckat att det verkar vara fritt fram för alla möjliga.

Lotsarna kommer att godkännas enligt ett förfrågningsunderlag, meddelar Gunnar Sallstedt på regeringens enhet för integration och mångfald. Men lotsen behöver inte ha pedagogisk kompetens eftersom ansvaret för etableringsplanen vilar på Arbetsförmedlingen.


FAKTA / Individanpassad SFI behövs

Tidigare i år visade en utvärdering (gjord av Statskontoret på uppdrag av regeringen) att det behövs en mer individanpassad SFI. I många kommuner undervisades högutbildade och analfabeter sida vid sida. De flesta anordnare erbjuder ingen yrkesinriktad SFI. Ofta saknas möjligheter till deltids- och distansstudier.