Kvaliteten på svensk äldreomsorg har förbättrats eller varit oförändrad det senaste året, anser sju av tio svarande chefer inom äldreomsorgen, enligt en enkät som fackförbundet SKTF har gjort.

Totalt har 594 chefer deltagit i undersökningen, vilket är ungefär hälften av de tillfrågade 1.167 cheferna.

"Det känns glädjande att så många kommuner lyckas upprätthålla och utveckla kvaliteten i äldreomsorgen trots minskade ekonomiska resurser", skriver förbundsordförande Eva Nordmark i ett pressmeddelande.

Samtidigt vittnar många chefer om att den egna arbetssituationen är mycket pressad, med många underställda, nya arbetsuppgifter och mindre hjälp med administrationen. Nästan varannan svarande uppger att det senaste året har inneburit försämringar för egen del.

"Det är något vi måste ta på allvar. Vi har inte råd att göra om de misstag vi gjorde under 90-talskrisen då en allt mer pressad arbetssituation ledde till att arbetsmiljön fick ta storstryk", skriver Eva Nordmark.

Sverige satsar mest i Europa
Malung-Sälen, Ödeshög och Gnosjö får sammantaget bäst betyg i rapporten Öppna jämförelser 2009 — Vård och omsorg om äldre som Sveriges Kommuner och Landsting i dag presenterade tredje upplagan av.

Året rapport är mer omfattande än de tidigare och brukarundersökningen visar att de äldre (85 år och uppåt) i stort sett är nöjda med äldreboende och hemtjänst, men det finns områden som måste förbättras, som maten, information samt social samvaro och aktiviteter.

Rapporten visar bland annat att många äldre får vänja sig vid täta personalbyten i hemtjänsten. I snitt var det 13 olika personer som kom på besök under en tvåveckors mätperiod. I kommunen med bäst personalkontinuitet var det 6 och i den sämsta kom ringde 22 olika företrädare från hemtjänsten på dörrklockan.

I några kommuner ligger kostnaden för äldrevården kraftigt över den kommunala standardkostnaden. Men det betyder inte nödvändigtvis att de kommunerna har bättre service.

"En generell slutsats som vi återigen kan dra är att det är svårt att se någon koppling mellan goda resultat och höga kostnader", säger Håkan Sörman, vd på Sveriges Kommuner och Landsting.

Kommunerna lägger varje år ner cirka 90 miljarder kronor på äldrevården, vilket är en av de största posterna i kommunernas budgetar. Sverige satsar mycket mer på det här området än övriga Europa. I EU ligger snittet på 0,5 procent av bruttonationalprodukten medan de svenska utgifterna utgör 2,5—3 procent, enligt SKL.

Sju toppkommuner i Östergötland
Östergötlands län utmärker sig i SKL:s rankning av äldreomsorgen, med sju av de 20 toppkommunerna i landet: Förutom rikstvåan Ödeshög rankas Mjölby, Motala, Norrköping, Vadstena, Valdemarsvik och Ydre bland de bästa. Region Skåne har tre kommuner på listan: Osby, Sjöbo och Ängelholm.

Malung-Sälen i Dalarna rankas alltså högst och Gnosjö i Jönköpings län som trea. De återstående kommunerna på topp 20-listan är, utan inbördes ordning: Gotland, Laholm i Halland, Alvesta i Kronoberg, Salem i Stockholms län, Trosa i Södermanland, Lekeberg i Örebro, Tranemo i Västra Götaland samt Forshaga i Värmland.

Varför just dessa kommuner är bäst har SKL inte analyserat. Tanken är att statistiken ska tjäna som diskussionsunderlag i kommunerna.

 

 

Från TT