Mer till dem som redan har

De arbetslösa känner krisen in på bara skinnet. Samtidigt har många svenskar aldrig haft det bättre ekonomiskt än nu.

Rubriker om varsel och kris har fyllt svenska tidningar det senaste året. Intrycket blir lätt att hela Sverige är nedtryckt i skoskaften.

Och visst, för den som är arbetslös eller sjuk har de senaste åren varit hårda. Ersättningsnivåerna har sänkts, och villkoren för att alls få ersättning har skärpts.

Men för andra är kristider lika med goda tider. Institutet för privatekonomi vid Swedbank har följt standardutvecklingen för ett antal typhushåll sedan 20 år tillbaka.

– Väldigt många i Sverige har aldrig haft det så bra som nu, säger Ylva Yngveson, privatekonom vid institutet.

Stor effekt
Bakom förbättringen ligger en rad faktorer. Det handlar om höjda reallöner, sänkta skatter, låga räntor, införandet av maxtaxan  och måttliga utgiftsökningar.

När alla faktorerna samverkar blir effekten stor. För ett par i Stockholm där båda tjänar 27 000 kronor i månaden, och där bostadslånen uppgår till två miljoner kronor, kan sänkt inkomstskatt, slopad fastighetsskatt och sänkta räntor förstärka budgeten med mer än 9 000 kronor i månaden.

Om det här hushållet också utnyttjar rotavdraget för att förbättra sitt hus kan skatten sänkas med ytterligare tiotusentals kronor per år.

Vinnare och förlorare
Tidigast om något år kan statistiken ge exakt besked om vilka grupper som är krisårens vinnare och förlorare.

– En osäker faktor för inkomstspridningen är kapitalvinsterna, säger Kjell Jansson vid Statistiska centralbyrån. Men tre andra faktorer – jobbskatteavdraget, de höjda reallönerna och den ökade arbetslösheten – talar för att ojämlikheten ökar.

Till en del går mönstren att förutse. Vinnarna kommer att finnas i hushåll där båda har jobb, och kan dra nytta av jobbskatteavdraget.

Vinnare är också, typiskt sett, de som äger sin bostad, och direkt kan dra nytta av sänkta räntor och slopad fastighetsskatt. Ju dyrare bostad, desto större blir utgiftsminskningen. Hyresgäster har däremot fått höjd hyra även i år.

Arbetslösa och sjuka förlorare
Andelen sjukskrivna och förtidspensionerade är för övrigt högre i hyresrätt än i egen bostad.

Läggs de här faktorerna samman, så pekar det mot att krisårens vinnare bör vara väl företrädda i Stockholmsområdet. Där har relativt få blivit arbetslösa, och bostäderna är dyra. Sett till yrke är akademiker och anställda i servicenäringarna grupper som klarat sig bra genom krisen.

Omvänt finns krisens förlorare bland de arbetslösa och sjuka. De är många inte minst i Blekinge och Västsverige, där arbetare i verkstadsindustrin förlorat jobben.

– Skyddsnäten för dem som är arbetslösa och sjuka har försämrats under många år, säger Ylva Yngveson.

– Det är inte bara taket i a-kassan som har sänkts. Högsta dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen anges som ett krontal, och det  har inte höjts sedan 2002. Det har urholkat ersättningen. I stället för cirka 15.000 kronor, som är högsta månadsersättning i dag, skulle den ligga på nära 20 000 om den följt inkomstutvecklingen.

Starkare drivkrafter
Regeringens politik har syftat till att öka drivkrafterna för arbete. ”Skillnaden mellan att vara i arbete och att ha sin försörjning från socialförsäkringssystemet har därför ökat”, heter det i budgetpropositionen.
Sedan regeringen tillträdde 2006 har ersättningsgraden – den del av inkomsten du får behålla om du blir arbetslös eller sjuk – sjunkit.

År 2010 är den genomsnittliga ersättningsgraden vid sjukdom 76 procent, enligt regeringens beräkning. Vid arbetslöshet är den 71 procent, vid sjukersättning 70 procent.

Bakom den utvecklingen ligger förstås lägre ersättningar för arbetslösa och sjuka – men framför allt jobbskatteavdraget.