Här är faktorerna som skapar vinnare och förlorare i krisens Sverige:

+ LÖNEÖKNINGAR.
Lönerna har ökat med tre till fyra procent om året under hela 2000-talet. Samtidigt är inflationen, mätt som konsumentprisindex, låg. 2009 räknar Konjunkturinstitutet rentav med något sänkta konsumentpriser. Därför får de som har jobb ökade reallöner. I år ökar reallönerna hela 3,6 procent.

+ SÄNKTA RÄNTOR.
För att parera krisen har Riksbanken sänkt räntorna. Räntekostnaden
per månad för ett bostadslån på en miljon kronor med rörlig ränta är drygt 2.800 kronor lägre nu än för ett år
sedan.

+ slopad FASTIGHETSSKATT.
Fastighetsskatten har slopats. För ett genomsnittshus i Uppsala (med ett taxeringsvärde på 1,45 miljoner kronor) betalar ägaren 390 kronor mindre i skatt varje månad i år jämfört med 2006.

+ JOBBSKATTEAVDRAG.

Jobbskatteavdraget betyder att de som har jobb får behålla mer av inkomsten. Från och med årsskiftet, då det fjärde steget i jobbskatteavdraget genomförs, är inkomstskatten för de flesta heltidsarbetande 1.500 till 1.750 kronor lägre varje månad än den skulle ha varit utan jobbskatteavdraget.
Ett vårdbiträde med 21.900 kronor i månadslön har då fått sin skatt sänkt med 1.480 kronor i månaden. En gymnasielärare med 28.600 i månadslön har fått 1.752 kronor (högre inkomster än så ger inte ytterligare skattesänkning). Ett par där båda tjänar 27.000 kronor i månaden eller mer har alltså fått en skatteminskning med 42.000 kronor om året.

– HÖJDA HYROR.
Hyresgäster har inte fått samma fördel av de sänkta räntorna. I juli 2009 hade hyrorna stigit tre procent jämfört med juli 2008. De första hyresuppgörelserna för 2010, som just blivit klara, innebär oförändrade (men inte sänkta) hyror.
P För hyreshus har samtidigt räntebidragen och investeringsbidragen slopats. Det betyder att hyresgäster har hamnat i ett sämre läge i förhållande till dem som äger sin bostad.

– SÄNKT A-KASSA.

Ersättningen från a-kassan har sänkts. Före regeringsskiftet var den högsta dagpenningen 730 kronor under de 100 första dagarnas arbetslöshet. Det hade stor betydelse, eftersom det genomsnittliga antalet ersättningsdagar brukar ligga på 80 till 90 per arbetslös. Den 1 januari 2007 slopades den förhöjda dagpenningen de 100 första dagarna, så att högsta dagpenningen nu är 680 kronor.
Ersättningen efter 200 dagar har sänkts från 80 till 70 procent av den arbetslöses tidigare inkomst.
Antalet karensdagar vid arbetslöshet har höjts till fem. Möjligheterna att kombinera a-kassa med deltidsarbete har minskat kraftigt.

– SÄNKT SJUK­ERSÄTTNING.
Ersättningen till sjuka har sänkts på flera sätt.
Den 1 januari 2007 sänktes taket i sjukförsäkringen, alltså den högsta inkomst som ger rätt till ersättning, från 10 till 7,5 prisbasbelopp.
När sjukpenningen räknas fram multipliceras den sjukpenninggrundande inkomsten med 0,97. Därför är sjukpenningen inte längre 80 procent av den tidigare inkomsten, utan 77,6 procent.
Efter 364 sjukdagar tar sjukpenningen slut. Det är möjligt att ansöka om förlängd sjukpenning, som då blir 75 procent av den tidigare inkomsten.