Regeringens förslag till ny semesterlag drabbar långtidssjuka och arbetsskadade. Arbetsskadade förlorar upp till 25 semesterdagar, det vill säga ett års betald semester, på förslaget. Långtidssjuka förlorar upp till 13 semesterdagar.

– Det är som vanligt. De svagaste grupperna drabbas hårdast av regeringens förslag. De långtidssjuka är de stora förlorarna, säger Elektrikerförbundets ordförande Jonas Wallin.

Den 1 juli 2008 skärptes reglerna för sjukskrivning. Då infördes en gräns på ett år.

Administrativ pålaga
Nu införs samma gräns i den nya semesterlagen. Frånvaro på grund av sjukdom eller arbetsskada ska bara vara semestergrundande under ett intjänandeår – mot två år i dag.

– Detta ansluter till de nya reglerna för sjukskrivning. Med de nya reglerna är det i praktiken möjligt att vara borta från jobbet under två intjänandeår och få semester – mot tidigare tre intjänandeår, uppger kanslirådet Per Ewaldsson på arbetsmarknadsdepartementet.

Regeringen tycker att det är en ”administrativ pålaga” för arbetsgivarna att hålla reda på de anställdas frånvaro tre år bakåt i tiden. Det är det andra motivet till regelskärpningen.

Fackliga protester
För ett år sedan överlämnade semesterlagsutredningen sitt förslag till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin. Både LO och TCO protesterade mot de försämrade villkoren för långtidssjuka. LO ville ha en jämställdhetsanalys eftersom kvinnor har högre frånvaro och därmed drabbas hårdare än män.

Men regeringen lyssnade inte på facken. Den 25 november ska förslaget klubbas av riksdagen. Den nya semesterlagen börjar gälla den 1 april nästa år.

Riksdagsmän från de rödgröna partierna säger nej till förslaget i en gemensam motion.

Huvudsyftet med förslaget är att förenkla hanteringen av semesterlöner för arbetsgivarna. Därför ändras de nuvarande reglerna för hur semesterlönen ska beräknas.

– Hela poängen är att förenkla beräkningen av semesterlönen. Metoden används redan i många kollektivavtal och ger exakt lika mycket pengar som den nuvarande metoden, säger Per Ewaldsson.

LO-medlemmar missgynnas
Semesterlönen beräknas på lönen under perioden mellan den 1 april och den 31 mars.

För att få med löneökningar som ännu inte har hunnit in i statistiken läggs 3,7 procent på lönesumman i regeringens förslag. Så mycket ökade lönerna för samtliga löntagare mellan 1998 och 2008.

Men LO-medlemmarnas löner ökade bara med 3,3 procent per år. De missgynnas något av regeringens räknesätt – något som LO påpekar i sitt remissvar.