Bild:

– När jag går härifrån har jag mer energi än när jag kom. Det är roligt – och ganska tufft ibland, berättar läxhjälparen Joel Billinger.
 

Somar, Sabrin och Sharmake hade underkänt i sammanlagt åtta ämnen på vårterminen i sjuan. Nu siktar de på att gå ut nian i vår med några VG i slutbetyget.
– Vi ska kämpa för att få upp våra betyg, säger de.

Självförtroendet är det inget fel på. Inte nu längre. Efter ett år med läxhjälp har de inte ett enda underkänt längre.

– Här går vi igenom läxan mening för mening, steg för steg. Man måste förstå själv och skriva hur man har kommit fram till svaret. Då lär man sig, resonerar Somar Shabo.

En chans i livet
Eleverna går i Bredbyskolan i Rinkeby, en förort till Stockholm där nio av tio är invandrare.

Här startade stiftelsen Läxhjälpen sin verksamhet på vårterminen 2008. Syftet är att ge elever i utsatta områden en chans i livet.

– Det finns skolor där hälften av eleverna går ut nian utan fullständiga betyg. Jag ville ändra på det. Varför ska bara svenska barn i medelklassområden lyckas i skolan? säger initiativtagaren Harald Ullman.

Han driver en reklambyrå och har ett förflutet som fritidspolitiker (S) i skolstyrelsen på 1970- och 80-talen. Nu har han tröttnat på skoldebatten. ”Alla snackar men inget händer”, lyder hans kärnfulla sammanfattning.

Sponsring
Han ville att något skulle hända och övertalade ett företag att sponsra den första försöksterminen. Sedan dess har nya sponsorer kommit till, stiftelsen Läxhjälpen har bildats och verksamheten växer.

I dag jobbar 40 läxhjälpare i stiftelsen. De är studenter på universitet och högskolor. Och levande exempel på att det kan löna sig att plugga.

– Idén är enkel. Vi ska betala läxhjälparna bra. I gengäld ska de satsa och vara förebilder för eleverna, förklarar Harald Ullman.

15 elever på Bredbyskolan får läxhjälp två gånger i veckan. Varje pass är på tre timmar.

– De stora läxorna gör vi här. En del mindre läxor gör vi hemma. Det är skönt att gå härifrån och veta att de jobbiga läxorna är klara, tycker Sharmake Farah.

Frivilligt obligatorium
Han och hans två kompisar har varit med från starten – liksom läxhjälparen Joel Billinger, som pluggar statskunskap på universitetet och siktar på att bli lärare i samhällskunskap och spanska.

– När jag går härifrån har jag mer energi än när jag kom. Det är roligt – och ganska tufft ibland, berättar han.

Eleverna är inte utvalda för att de är duktiga på att sitta still. De måste ha underkänt i minst ett av kärnämnena matte, svenska och engelska.

De är där frivilligt, men när de väl har börjat gäller obligatorisk närvaro.

– Om de inte vill gå här finns det andra som kan ta deras plats. Det talar vi om för dem, konstaterar Joel Billinger.

Kuppförsök
Det är ingen brist på elever. Det händer att någon försöker kuppa sig in genom att dra en vals om att ”studierektorn har sagt att jag ska börja här” eller något annat i den stilen.

– Läxhjälpen är det bästa med skolan. Det är rolig miljö och man trivs med sina kamrater. Och vi får en belöning om vi arbetar bra. Förra året var vi på Gröna Lund och Laserdome, berättar Somar Shabo.

Laserdome är en populär lekplats bland ungdomar och vuxna med barnasinnet i behåll, där de jagar varandra med laservapen genom mörka gångar, uppför ramper och över hinder. Men läxhjälpen är ingen lek. Eleverna och läxhjälparna skriver kontrakt och sätter upp tydliga mål.

Det ger resultat. Förra året höjde eleverna betygen i drygt tre ämnen i genomsnitt. Den siffran gäller samtliga elever hos stiftelsen Läxhjälpen i Stockholm.

– De som börjar här har antingen struntat i läxorna eller också har de inte förstått anvisningarna. De har försökt göra läxorna men inte fattat vad de ska göra, säger Joel Billinger.

Initiativlöst
Många av eleverna är passiva i början. De tar inga egna initiativ utan väntar på att någon annan ska sätta i gång dem.

– Nu kan de ta sig an en uppgift på egen hand. Det är en viktig skillnad, anser Joel Billinger.

Det är inte många elever i Rinkeby som talar svenska hemma. Därmed hamnar de i underläge från början. Även i matte krävs hyfsade kunskaper i svenska för att förstå uppgifterna.

– Språket är nyckeln till allt, som Joel Billinger uttrycker det.

Trångboddhet är inte ovanligt i Rinkeby. Sabrin, Somar och Sharmake har stora familjer med minst sex personer, men säger att de får vara ifred när de ska göra läxorna. Alla tre har en lugn vrå hemma.