Michael Moore försöker prata med börsmäklare på väg in till världens största börs New York Stock Exchange på Wall Street för sin nya film Capitalism: A love story.
 

– Dagens ekonomiska kris är som en Disneyfilm mot vad som kommer, säger Michael Moore till LO-Tidningen.
I morgon, fredag, är det svensk premiär för hans nya film Capitalism: A love story.

På 1970-talet tog en kringresande amerikan båten från Danmark till Sverige.

På en restaurang i Lund började han tala med ett svenskt par.

Jag heter Michael Moore och kommer från Flint i USA, presenterade han sig. Den svenska mannen, som var chef på Saab, blev alldeles till sig.

En amerikan från GM:s hemstad!

Paret bjöd hem honom och i stället för att ligga på ett tunt liggunderlag i tält fick ynglingen sova inomhus i en mjuk säng.

Bortklippt
Det är drygt tre årtionden sedan Michael Moore kom till Sverige för första gången. I dag, fredag, har hans nya film premiär.

– Jag hade en hel avdelning om Sverige i filmen, men jag klippte bort den för att den blev för lång, säger Michael Moore till LO-Tidningen.

Det är inte första gången de skandinaviska länderna klippts bort.

– När jag gjorde Sicko blev det samma problem. Vi åkte till Norge för att skildra deras sjukvårdssystem. Men det gick inte heller att ha med.

Väsensskilt
Michael Moore säger att Norge, Sverige och Finland skiljer sig så mycket från hans hemland att det inte kortfattat går att förklara i en film.

– Ni har den här tokiga idén att ni alla sitter i samma båt.

I sin nya film riktar den amerikanska filmaren udden mot det hela kapitalistiska systemet.

New Yorkbörsen är en brottsplats. Beväpnad med en megafon av avspärrningstejp gör han i filmen ett försök att arrestera de giriga finanscheferna som ligger bakom den ekonomiska krisen.

Alla mot alla
Det är drömmen om att tillhöra den rikaste procenten i landet som fått amerikanerna att gå med på ett system där löntagare ställs emot varandra.

Eller som den amerikanska filmaren själv uttrycker det: Florida kan locka med skattesänkningar och bidrag så att en fabrik i New York lägger ned och flyttar dit.

Enligt Michael Moore har facket i USA valt fel strategi.

– I USA slogs facket för att få bra hälsovård för sina medlemmar, i Europa slogs facket för att få bra hälsovård för alla.

Söndra och härska
Den amerikanska strategin, att facket främst ska se om sina medlemmars hus, var en lyckad idé så länge som även de som stod utanför facket fick del av en växande ekonomi. Men så ändrade arbetsgivarna sig.

– De ställde fackliga medlemmar mot icke fackliga.

Ett svagt socialt skyddsnät bidrog till att anställda var tvungna att bjuda under varandra för att få anställning och försäkringar.

Det blir med andra ord en tävling mot botten.

Tuffa år
Michael Moore spår att löntagarna har ytterligare några tuffa år framför sig.

– Den ekonomiska krisen som vi är inne i är en Disneyfilm jämfört med det som kommer nästa år – och året efter det, säger han.

Enligt Michael Moore har nedräkningen börjat. Det kommer två krascher till, åtminstone i USA.

– Den första är en kreditkortskrasch som kommer att inträffa då många som har använt kreditkort inte kommer att ha råd att betala tillbaka.

– Den andra är att bubblan för kommersiella fastigheter kommer att spricka, säger Michael Moore.

Positiv grundton
Då affärer slår igen och företag går i konkurs kommer fastighetsägarna att drabbas, vilket kan skicka en ny chockvåg genom finansvärlden.

Men trots de negativa spådomarna finns det en positiv grundton i hans film.

Arbetare förlorar jobben, men på vissa ställen tar de över företagen och driver dem demokratiskt. Amerikaner blir vräkta från sina hem, men på vissa ställen protesterar de mot att bankerna för lättvindigt lånat ut pengar.

– Det ligger fortfarande katastrofer framför oss, men jag hoppas att många människor vaknar upp.

Så finns det naturligtvis en annan faktor.

– Vi har en ny chans med Barack Obama i Vita huset, säger Michael Moore. Och i stället för att göra en till film där jag fokuserar på ett enda problem så ville jag den här gången titta närmare på rötterna till våra svårigheter: Det ekonomiska systemet som skyddar de rika och giriga.


FAKTA / Michael Moore
Ålder: 55 år.
Familj: Hustrun Kathleen Glynn, som är medproducent i hans filmer, och dottern Natalie.
Bakgrund: Född i Flint, Michigan, biljätten GM:s hemstad. Startade som 22-åring tidningen The Flint Voices som avslöjade att borgmästaren använt sig statligt betald arbetskraft under sin valkampanj. Var arbetslös 1986, lärde sig filma tillsammans med några vänner och började kritiskt granska GM. Genombrott 1989 med Flintfilmen Roger och jag.
Aktuell: Sverigepremiär med filmen Capitalism: A love story.
Några tidigare filmer: Sicko (2007), Fahrenheit 9/11 (2004), Bowling for Columbine (2002).
Politik: Stödde Barack Obama i presidentvalet.
Spartips: ”Spara inte i aktier! Jag tror på medlems­ägda banker utan vinstintresse.”