Sekreteraren Jenni Pasanen fick efter två månaders arbetslöshet ett ettårigt vikariat tack vare systemet med friår. Hon ser inga nackdelar med modellen.
 

I Sverige försvann det, men till Finland kom det för att stanna. Den finska regeringen har bestämt att försöket med friår permanentas från och med årsskiftet.

– Utmärkt! Jag kan bara se fördelar med det här systemet, säger Jenni Pasanen som fick ett års arbetserfarenhet tack vare friåret.

Redan 1996 införde Finland på försök ett friår. Till dags dato har fler än 150.000 personer utnyttjat det. Lika många har fått en chans att komma in på arbetsmarknaden.

– Det är bra att systemet nu äntligen blir permanent. Det erbjuder arbetstagare en möjlighet att ta en paus och ger arbetslösa en chans till arbete, säger arbetsmarknadsminister Anni Sinnemäki (De gröna).

Tog chansen
En som tagit den chansen är Jenni Pasanen, 30. Hon är utbildad sekreterare och jobbade i fem år på den finländska motsvarigheten till Ung vänster.

– För ett par år sedan sade jag upp mig och gjorde en långresa på andra sidan jordklotet. När jag kom tillbaka till Helsingfors var det svårt att få jobb, jag sökte men fick aldrig några svar.

Efter två månader fick Jenni så, i maj i fjol, via en kompis höra talas om att det skulle uppstå ett friårsvikariat på fackförbundet JHL, Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena.

– Det var som chefssekreterare. Jag var en av flera sökande och efter intervju fick jag jobbet som var på ett år.

Den som gick på friår var Irmeli, en kvinna i 50-årsåldern som ville få tid för sina barnbarn samt resor.

– Lunchkuponger och andra förmåner var desamma som hon haft. Jag trivdes bra och det bästa är att vikariatet var på ett helt år.

– En del kan tycka det är lite, men är man 30 är det en lång tid och det skulle ha sett illa ut i mitt cv om jag haft ett hål där i stället. Många kompisar saknar fast anställning och går på kortare vikariat.

Parentes
I Sverige blev friåret bara en parentes, även om Miljöpartiet nu åter föreslår en variant. Från exempelvis LO-leden fanns också en hel del kritik.

– Vi har hela tiden varit med och kunnat påverka lagstiftningen i den här frågan. Vår inställning är att friåret är bra. Ett problem är dock att den ersättning som utgår för den som går på friår är liten, säger juristen Anu-Tuija Lehto på den finländska landsorganisationen, FFC, till LO-Tidningen.

– Det är arbetsgivarsidan som varit mindre positiv. Men nu har även den gått med på att lagen permanentas, fortsätter hon.

Men är det samhällsekonomiskt försvarbart? Anu-Tuija Lehto berättar, att det i fjol betalades ut mer än motsvarande en miljard kronor i ersättningar till dem som gått på friår.

– Men, påminner hon, nettokostnaden blev mindre. Vi spar in ju in a-kasseersättning till de arbetslösa som tack vare friåret får jobb.

Påhugg
Sedan augusti är Jenni Pasanen åter arbetslös. Under december kommer hon ha ett påhugg som forskningsassistent på en vänsterinriktad tankesmedja.

– Men det är bara en månad och jag skulle vilja ha ett fast jobb, gärna som projektkoordinator.

Blir så fallet, vet Jenni vad hon tänker göra efter några års fast anställning.

– Då vill jag själv gå på friår. Drömmen vore att resa till Australien.

 

 

FAKTA / Unga och långtidsarbetslösa prioriteras
• För att gå på friår i Finland måste man ha jobbat i minst tio år.
• Den som är ledig får i normalfallet 70 procent av a-kasseersättningen.
• Friåret måste vara minst 90 kalenderdagar och sammanlagt max 359 kalenderdagar.
• Långtidsarbetslösa, personer under 25 år och nyexaminerade prioriteras som friårsvikarier.
• I fjol var närmare hälften av dem som gick på friår 50 till 59 år, medan närmare 40 procent av vikarierna var mellan 20 och 29.

 


Sören Viktorsson