På 30 sekunder förstördes framtiden för en hel region.
Jordbävningen i Abruzzerna i Italien drabbade ett av Europas värsta krisområden.
Nu är arbetslösheten nästan total i regionstaden Aquila, och framtiden ser mörk ut.

Metallarbetaren Giuseppe Castellani har varit arbetslös till och från i fyra år. Även om det var kärvt redan i början av året, hoppades företagen kunna ta in folk efter påsk. Så kom jordbävningen veckan före.

– Nu står allt stilla. Jag har inte jobbat en timme sedan dess, berättar han.

Han bodde i ett av de värst drabbade områdena i Aquilas centrum, men han orkar inte berätta om natten när allt blev förstört. Han och frun sov i bilen, eftersom de blivit rädda av de första, svagare skalven, så de klarade sig. Men deras lägenhet är raserad.

Framtiden ett svart hål
De första månaderna bodde de i tält, nu har de flyttat in på hotell. De vet inte om de kommer att få tillbaka sin lägenhet, och även om staten väljer att bygga upp centrala Aquila igen kommer det att ta många år. Tills dess är framtiden ett stort, svart hål för Giuseppe Castellani och många andra.

Inget eget hem, inget jobb, ingen stad längre.

– Vi ser ingen framtid. Vem ska komma hit och satsa här? Vi vill inte ha hjälp, vi vill jobba! Desperationen hålls under kontroll än så länge, men om några månader kommer situationen att bli kritisk, konstaterar Giuseppe Castellani.

Han får medhåll från i stort sett alla de fackliga förtroendemän LO-Tidningen talat med. Det handlar inte bara om att möta en ekonomisk kris med hög arbetslöshet, här handlar det om människor som på några få sekunder förlorat allt.

– Att få ett eget hem när ens eget raserats är viktigt, okej, men det är meningslöst om man inte samtidigt får ett jobb. Vi riskerar att staden töms om inget händer, konstaterar Gianfranco Giorgi som är ordförande för fackförbundet Cisls Aquila-sektion.

Regionens hjärta
Situationen i hela Abruzzerna var kritisk redan innan jordbävnings skakningar förstörde stora delar av Aquila. Den ekonomiska krisen drabbade industrin extra hårt här, samtidigt som själva regionen brottades med en enorm skuld och började dra ner på kostnaderna.

– Vi hade Italiens största ökning av permitteringar under årets tre första månader, berättar fackförbundet Cgils regionala ordförande Gianni Di Cesare. Om vi inte får igång Aquila – Abruzzernas hjärta – igen kan inte regionen räddas, och tvärtom.

Facken vill att EU inför särskilda regler, så att det blir tillåtet med ett utbrett statligt stöd till industrin. Främst vill facken att företagen ska få stora skattelättnader om de investerar i området.

Död stad
Aquila är fortfarande en i det närmaste död stad. Visserligen har en del aktivitet tagits upp, men fortfarande finns det inga affärer, nästan inga caféer eller restauranger, och inga naturliga samlingspunkter för invånarna.

Det är svårt att hitta lägenheter att hyra, till och med för dem som har råd. Än så länge är alla huslånen frysta, men i april nästa år måste alla börja betala dem igen, för hem de inte längre har och som inte är värda någonting.

På murarna sitter plakat som vädjar till befolkningen att inte ge upp, och på bilarna sitter dekaler om att örnen (Aquila betyder örn på italienska) kommer att flyga igen.

– Jag ger mig själv sex månader. Om jag fortfarande inte fått något jobb och inte ens ser hoppet om ett, då måste jag flytta. Med sorg i hjärtat, för jag vill stanna kvar och kämpa. Men det går ju inte utan jobb, konstaterar Giuseppe Castellani.

FAKTA / Jordbävningen i Aquila
Jordbävningen den 6 april klockan 3.32 skördade över 300 liv i Abruzzerna i mellersta Italien. Hela Aquilas centrum och flera byar totalförstördes. 70 000 tvingades lämna sina hem.
16 500 människor är fortfarande utan hem. Närmare 15 000 personer har förlorat sina jobb på grund av jordbävningen, detta på en total befolkning på 110 000.
Arbetslösheten var redan före den 6 april närmare tio procent. Enligt fackfolk finns det i dag inga jobb inom stadens privata sektor.

Kristina Wallin
Skriv ett e-postbrev till redaktionen