Svenska företag, särskilt små och medelstora, måste vänja sig vid en allt hårdare global konkurrens av smarta varor och tjänster. Det räcker inte att följa Maud Olofssons recept att det måste bli ”enklare, roligare och lönsammare att driva företag”.

Företagen måste också bli vassare, det vill säga öka innovationsgraden i de varor och tjänster de producerar. Ju vassare produkter, desto mer kan de ta betalt och det är det som ger Sverige det ökade förädlingsvärde som bär upp vår ekonomi. 

Det behövs ett kunskapslyft för de små och medelstora företagen, både i form av mer utbildning som högskolor och lärcentra kan tillhandahålla men framför allt genom nyrekrytering.

Genom att anställa personer med akademisk utbildning blir det också lättare för företagen att ta första steget uppför trappan till högskolan, där de lärde sitter inne med kunskaper som kan öka företagens konkurrenskraft.

Specialister
Men det behövs också specialister på export, inte minst till de länder som nu växer fram i den ”nya världen”. Det är dags att anställa nya svenskar som sitter inne med värdefull kunskap om andra affärskulturer.

Tyvärr är inte Sverige så konkurrenskraftigt som vi vill tro inom området miljöteknik. Sverige har i dag 1 600 miljöteknikföretag med 90.000 anställda. De flesta har grundats de senaste tjugo åren. 80 procent är mycket små företag. Bara en tredjedel producerar något, hälften är konsulter och 12 procent sysslar med handel.

Få av företagen har sysslat med forskning och bara en tredjedel exporterar. Det är inte utan att man frågar sig vilken substans det ligger i ministrars tal om att vi ska frälsa världen med vår miljöteknik.

Ska vi sälja detta kunnande behöver företagen öka sitt samarbete så att de kan erbjuda helhetslösningar och inte enstaka komponenter.

Kluster
Klustersamarbete kan vara en början som gör det lättare att finansiera gemensamma satsningar på innovation och export, men på sikt behöver företag också gå samman för att öka sina skalfördelar och sin konkurrenskraft. Ju starkare nätverk som kan vävas av företag, underleverantörer, konsulter, industriforskningsinstitut och högskolor desto svårare är det att rycka upp rötterna och flytta produktionen till ett annat land.

Det här är också en angelägenhet för politiken, framför allt de regioner som ska svara för kompetensförsörjningen. Det gäller att utbilda rätt sorts personal, se till att det finns pendeltåg och vägar som klarar rekryteringen från ett stort område och dessutom att svara för arbetsmarknadens behov av matchning mellan människor och företag.

Men vi får inte vara alltför snäva i tanken när det gäller att skapa konkurrenskraftiga innovationssystem. I hela norra Europa finns ett utomordentligt starkt kunnande kring det som skogen, järnet och de industrier som grundats på denna baskompetens.

Global marknad
Skillnaderna i arbetskraftskostnader mellan till exempel Sverige och Baltikum borde ge upphov till allt fler globala värdekedjor som kombinerar kunnande och produktionskompetens till slagkraftiga nordeuropeiska innovationssystem.
 
Vi måste börja inse att Sveriges befolkning bara utgör 1,4 promille av världens befolkning och att den stora efterfrågan på svenska varor och tjänster måste sökas på den globala marknaden. De svenska storföretagen har redan lärt sig detta och ökar sysselsättningen främst utomlands.

Det är nu dags för svenska små och medelstora företag att ta upp storföretagens fallna mantel och börja leverera sysselsättning och exportinkomster till Sverige. I dag svarar dessa företag endast för 22 procent av exporten.

Åldrande befolkning
Det här är inget vi löser genom att ge mer pengar till Exportrådet.

Här behövs många olika typer av insatser och det är företagen själva som måste rusta sig genom ökade kunskaper och rekrytering av rätt kompetens.

Sverige har en åldrande befolkning. Allt färre kommer att jobba för att klara försörjningen av de äldre och barnen. Det gör det nödvändigt att använda all arbetskraft vi kan få tag i framöver. Det är därför som det är så viktigt att ta krafttag mot utanförskap.

Vi måste på allvar överväga alla åtgärder som gör att äldre stannar kvar på arbetsmarknaden längre. Att importera arbetskraft är också en del av lösningen, inte minst att locka hit människor med entreprenöriellt kunnande.

Den offentliga vården och omsorgen kommer att hårt prioriteras efter behov, men många äldre kommer att plocka fram sin plånbok och köpa den service de behöver själva innan dess. Det kommer att uppstå helt nya marknader för boende, vård och omsorg som är helt privata. Konkurrensen mellan denna marknad och den offentliga marknaden om arbetskraft kommer att bli hård, kanske med stigande löner och bättre arbetsförhållanden som följd.

Jan Edling
Vinnova