Bemanningsbranschen måste regleras. Inhyrningen av personal riskerar att underminera kollektivavtalen och sätta själva syftet med lagen om anställningsskydd (las) ur spel i särskilt drabbade branscher.

I krisens spår räknar både bemanningsbranschen och fackliga organisationer med att inhyrningen kommer att öka, vilket riskerar leda till att problemen breder ut sig på hela arbetsmarknaden.
 

 
Josefin Brink  
   

När las kom till på 70-talet var frågan om bemanningsföretag inte aktuell. Det var först år 1993 den dåvarande borgerliga regeringen avreglerade marknaden för uthyrning av arbetskraft. Farhågorna från både facket och de röda oppositionspartierna var många, men ingen gick så långt som att måla ut det scenario som i dag blivit verklighet.

Två uppmärksammade fall visar tydligt hur rätten att ersätta uppsagda anställda med inhyrd personal i praktiken har utvecklats till en stridsåtgärd i händerna på arbetsgivaren. På Coldspeds lager i Jordbro varslades samtliga anställda vid årsskiftet.

Kringående av las
Företaget skulle inte längre ha några anställda, utan hyra in all personal, hette det. Men i själva verket var det stora varslet bara ett sätt för arbetsgivaren att kringgå las.

I slutändan fick över hälften av de varslade stanna kvar, på villkor att arbetsgivaren själv fick utse vilka som skulle få gå.

De fyra personer arbetsgivaren valde ut ställdes i praktiken inför valet att gå med på att få sparken eller att göras ansvariga för att alla sades upp.

"Flexibel" bemanning
På Lagena, också det ett lager i Jordbro, genomförde handelsklubben en vild strejk i början av sommaren.

Grunden till konflikten var ett varsel på 33 personer, som enligt företaget lades eftersom man anser sig ha behov av mer ”flexibel” bemanning, och vill ersätta fast anställd personal med inhyrd.  Men enligt handelsklubben erbjöd arbetsgivaren facket att köpa tillbaka ett antal varsel mot olika försämringar i arbetsvillkoren. Återigen en ren utpressningsstrategi, denna gång i syfte att pressa facket att gå med på avtalsförsämringar.

Fallen må vara extrema, men det finns gott om exempel där arbetsgivare på olika sätt använt inhyrning, eller hot om inhyrning, i syfte att kringgå avtal och dumpa löner och villkor.

Frustration
Under vintern och våren har vi i Vänsterpartiets riksdagsgrupp besökt ett stort antal varseldrabbade arbetsplatser över hela landet.

I samtalen med anställda och fackliga representanter har frustrationen över den oreda och de problem inhyrning orsakar på arbetsplatserna varit ett återkommande tema.

En av de viktigaste funktionerna med las är att förhindra att uppsägningar används för att tysta ”obekväma” anställda och för att pressa ner villkoren i kollektivavtalen. Att återanställningsrätten i praktiken är satt ur spel genom möjligheten att ersätta uppsagd personal med inhyrd måste därför anses strida mot själva syftet med lagen.

Het fråga
Nästa år är det både avtalsrörelse och riksdagsval, och anställningstryggheten kan komma att bli en het fråga i båda. Tonläget från arbetsgivarorganisationerna är högre än på länge. I Svenska Dagbladet den 14 augusti går Företagarnas vd Anna-Stina Nordmark Nilsson så långt som att utnämna turordningsreglerna i las till ”Sveriges största fiende i lågkonjunktur och kris.”!

Den borgerliga regeringens linje är ännu så länge att las ”inte behöver förändras”.

De borgerliga ungdomsförbunden är dock av annan åsikt, liksom Centerpartiet och det ”Globaliseringsråd” som letts av folkpartisten Lars Leijonborg.

Krav på ökad reglering
Flera LO-förbund har å sin sida rest krav på en ökad reglering av just inhyrning i de centrala avtalen, i syfte att täppa till de öppningar som i dag finns för lönedumpning och utpressning. Det är en prioritering som bör kompletteras med tydliga politiska besked.

Av samma skäl som Littorin och Reinfeldt inte anser att las behöver förändras, anser vi i Vänsterpartiet att det behövs; avregleringar och omstruktureringar av arbetsmarknaden har lett till att lagen inte längre förmår fylla sin funktion som yttersta värn för löntagarnas rättigheter och skydd för avtalen. Maktbalansen har förskjutits många steg till arbetsgivarnas fördel.

Alltför generösa regler för visstidsanställningar och deltider är ett par av de saker vi anser måste åtgärdas genom skärpt lagstiftning. Vi är också beredda att ändra i las, så att det blir klart att uppsagda ska erbjudas återanställning innan inhyrning får ske. I den mån parterna inte kan komma överens är vi också beredda att på andra sätt komplettera regleringen av bemanningsbranschen.

Viktigt steg
Ska den svenska kollektivavtalsmodellen kunna utvecklas och fungera också i framtiden måste maktrelationen mellan parterna vara sådan att skäliga avtal både kan tecknas och upprätthållas.

En tydligare reglering av bemanningsbranschen är ett viktigt steg i den riktningen.

Josefin Brink
Riksdagsledamot och arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet