Enligt Kommittén för mänskliga rättigheter i Honduras har nio personer mördats direkt eller i relation till militärkuppen. Ett par hundra har skottskadats, misshandlats eller torterats.
 

I sex dagar under obarmhärtig sol har Rosie Martinez och Denis Bohorquez och hans 200 kamrater marscherat från staden San Lorenzo i södra Honduras.

– Vårt enda mål är att förmå den militär-civila diktaturen att avgå och att den störtade regeringen Manuel Zelaya återinsätts igen, säger han.

Från hela landet anländer denna dag hundratusentals honduraner, organiserade och ledda av landets landsorganisationer som sedan den 28 juni uppvisar en enig front mot kuppregimen.

Ovanför cirkulerar militärheli­koptrar och på alla strategiska punkter i Tegucigalpa står armésoldater och polis utposterade.

Beslut om generalstrejk
I 45 dagar har, när detta skrivs på tisdag-onsdagsnatten, Honduras folk gjort motstånd mot diktaturen, säger Israel Salinas, generalsekreterare för CUTH (anslutet till världsfacket IFS), en av de fyra landsorganisationerna i Honduras.

– Vi står nu inför det omedelbara beslutet att gå ut i en generalstrejk som ska fälla regimen en gång för alla.

Salinas hävdar att de intellektuellt ansvariga för den militära statskuppen återfinns kring dem som äger de viktigaste företagen i Honduras, bland dem telekomföretaget Tigo.

Tigo ägs av Millicom International Cellular S.A, där aktiemajoriteten finns hos svenska Kinnevikkoncernen.

Arbetsgivare bakom kuppen
Antonio Tavel Otero är lokal vd för Tigo och ledamot i styrelsen för Cohep, Honduras motsvarighet till Svenskt Näringsliv.

Och Cohep är, enligt Salinas, den kanske viktigaste organisatören i förberedelserna, finansieringen och det politiska försvaret av militärkuppen.

– På Tigo har det varit omöjligt att organisera en fackförening. Om 10 till 20 arbetare vill organisera sig så avskedas de omedelbart, säger han.

Också landsorganisationen FUTH:s ordförande Juan Barahona är ursinnig över Tigos stöd till militärkuppen.

– Tigo finansierade före, under och även i dag kuppregimen. Tavel Otero tillhör kategorin av de mest reaktionära krafterna i det honduranska samhället som bromsar varje modernisering av landet och som har orsakat att blod flyter på gatorna i Honduras.

Motstånd
Kuppmakarna under ledning av liberalen och kongressens ordförande, Roberto Micheletti, på gatan kallad ”Gorriletti”, trodde att omvärlden skulle protestera i några dagar och därefter låta saken bero.

Men motståndet från omvärlden har överträffat alla förväntningar.

Internationella Transportarbetarfederationen utlyste nästan omedelbart efter kuppen en internationell blockad mot de 650 honduranflaggade fartygen.

Centralamerikas samlade fackföreningar har genomfört flera 48-timmarsblockader mot gränsstationerna till Nicaragua, El Salvador och Guatemala.

IFS-besök
Förra veckan besökte en IFS-delegation Honduras med representanter från 18 latinamerikanska länder samt Spanien, där samtal och flera viktiga beslut fattades för att facken i världen ska bistå till att störta kuppregimen.

Delegationen leddes av Ivan Gonzalez, politisk koordinator för IFS:s nord- och sydamerikanska avdelning:

– IFS har från första dagen i Amerika genomfört en rad aktioner till stöd för de honduranska facken och folkrörelsen i landet. Vi befinner oss i en kampanj som syftar till att identifiera de honduranska företag eller ekonomiska maktgrupper som har förbindelser med de transnationella företagen. Målsättningen är att i USA och Europa identifiera dem och utsätta dem för en bojkott. Här har vi företag som Tigo, som aktivt har stött och stöder statskuppen.

Innebär det att den svenska fackföreningsrörelsen har en konkret uppgift?

– Visst, den svenska och internationella fackföreningsrörelsen bör pressa moderföretaget i Sverige att upphöra med sitt stöd till militärkuppen via Tigo. Det är samtidigt en viktig uppgift för där kan vi spåra statskuppens finansieringsvägar.

FOTNOT: Tavel Oteros sekreterare på Tigo har meddelat han ska ringa upp när han får tid.

FAKTA / Kuppen

Den 28 juni klockan 05.30 besköt specialstyrkor från centralamerikanska Honduras armé president Manuel Zelayas residens i centrala Tegucigalpa, Honduras huvudstad.
Hans livvaktstyrka övermannades och presidenten fördes iklädd pyjamas till ett militärflygplan som förde honom till Costa Rica.
Orsaken till statskuppen var, enligt verkställarna, att Zelaya ville fråga Honduras folk om det var intresserat av att förändra grundlagen som till sin karaktär gör det omöjligt att reformera och modernisera landet.

 

Dick Emauelsson

Skriv ett e-postbrev till redaktionen