Allt färre får plats på arbetsmarknaden
För varje kris i ekonomin växer gruppen som hamnar långvarigt eller permanent utanför arbetsmarknaden. Och allra tuffast är det för de lågutbildade, oavsett ålder, och personer med lång sjukskrivning.
Den snabba och omfattande strukturrationaliseringen tar helt enkelt bort jobb i kristider som sedan aldrig återkommer när konjunkturen vänder. Det innebär en krympande arbetsmarknad där samtidigt konkurrensen ökar då också bättre utbildade tävlar om de lediga jobben.
Utvecklingen belystes i dag vid ett TCO-seminarium som handlade om arbetsgivarnas jakt på superarbetskraften. Av rapporten framgår att hälsa har blivit en än mer avgörande faktor vid anställning än tidigare. Sjukskrivning eller risk för sjukskrivning är numera ett allvarligt handikapp i jakten på arbete, enligt rapporten.
Sjukskrivna inte välkomna
Oviljan hos arbetsgivare att anställda personer sjukskrivna från annat arbete var uttalad i undersökningen som omfattade 1.800 arbetsställen. Detsamma gäller anställning av långtidsarbetslösa. Deras attraktionskraft är mycket svag på arbetsmarknaden.
– Det har skett en dramatisk förändring på arbetsmarknaden sedan 1990-talskrisen som samhället inte tagit till sig, menade Roger Mörtvik, TCO:s samhällspolitiske chef. Staten skriver därför ut fel medicin för att komma till rätta med problemet.
Att sänka ersättningar i a-kassa och vid sjukdom och skärpa kraven på sökaktivitet leder inte till jobb. Det kan tvärtom vara kontraproduktivt att tvingas söka ett visst antal jobb varje dag som den sökande inte har en chans att få. Självförtroendet får sig en kraftig törn och utanförskapet riskerar att permanentas.
– Det krävs framför allt utbildningsinsatser för att bryta utvecklingen. Men det är dyrt att investera i en bättre skola och kvalificerad utbildning av arbetslösa och sannolikt är det därför som politiker drar sig för insatserna. Men det är den enskilt viktigaste åtgärden för att komma till rätta med problemet, underströk Roger Mörtvik.
Kostnaderna flyttas
Och uteblivna insatser på ett område innebär att kostnaden återkommer, fast på ett annat samhälleligt konto. Enligt regeringens egna prognoser beräknas socialbidragen öka med 50 procent fram till 2012.
– Det är en direkt spegling av politiken, sade Kjell Rautio, välfärdsexpert på TCO.
För de stora grupper som av olika skäl varit borta under lång tid från arbetsmarknaden såg professor Henry Olsson, Uppsala universitet, subventioner som enda, eller mest verksamma vägen.
– Arbetsgivarnas anställningsbeslut är i huvudsak rationellt och bygger på vilket bidrag den anställde bidrar med i förhållande till den kostnad anställningen medför. Den som inte är högpresterande måste därför sannolikt komma med en påse pengar för att kunna konkurrera, sade han.
Längre återhämtning
Att återhämtningsperioderna tenderar att bli längre och längre efter djupa kriser var ytterligare en bekymrande aspekt som lyftes fram i TCO-rapporten. Undersökningar från USA visar att i början av 1990-talet återhämtade sig ekonomin på ett halvår, i slutet av 1990-talet var återhämtningen nära ett och ett halvt år innan efterfrågan på arbetskraft märktes.
– Nu varnar OECD för att det kan ta 10 – 15 år innan ekonomin återhämtat sig fullt ut efter den pågående krisen, sade Roger Mörtvik.