Lättare nå ut som David än som Goliat
Facken försöker allt mer att påverka tidningar, radio och tv. Men de stöter på problem – särskilt när medierna kräver snabba svar och den fackliga världen har en demokratisk tradition där besluten tar lång tid att fatta.
– Om det inte finns några beslut, ska ledningen och de pressansvariga ändå snabbt gå ut med ett svar? Eller ska man först förankra? Ja då är frågan kanske redan överspelad, säger Jesper Enbom, som skrivit avhandlingen om facket i det medialiserade samhället.
Han räknar upp flera motsägelser som facken måste hantera i sina kontakter med medierna.
Som den att fackförbunden vill framstå som en stark kraft i samhället. Men det kan slå tillbaka: Om Kommunal tar ut förskolepersonal i strejk kan medierna lyfta fram hur den drabbar tredje man, det vill säga föräldrarna.
Söker roll
Mycket av det arbete som facken bedrivit kring så kallat news management har handlat om hur förbunden ska få rollen som David i kampen mot arbetsgivarjätten Goliat – och inte tvärt om.
– I Vaxholmskonflikten utmålades det lilla lettiska företaget som David medan Byggnads fick rollen som det stora, starka fackförbundet Goliat, säger Jesper Enbom.
Men i ett fall i Västra Götaland lyckades IF Metall få Davidrollen. En arbetsgivare hade tagit in utländsk arbetskraft som fick mycket låga löner. Då lyfte facket fram att arbetsgivaren i en förhandling sagt att han inte behövde betala så höga löner eftersom de anställda fick en säck potatis och fiskekort.
– Det blev ett enormt genomslag även i riksmedier, säger Jesper Enbom.
Känsla för klimat
De pressansvariga inom rörelsen talar mycket om vikten av att ha en känsla för vilket ideologiskt klimat som gäller i samhället i varje visst ögonblick.
– I en tid då småföretagare hyllas gick Byggnads i samband med Vaxholmshändelserna ut och visade att kollektivavtal behövs för att seriösa småföretagare inte ska slås ut, säger Jesper Enbom.
Från LO:s sida är man också mån om att lyfta fram vanliga medlemmar. Problemet, som Jesper Enbom ser det, är att journalistiken har utvecklats till att övre medelklassen dominerar.
– När man lyfter fram vanliga LO-medlemmar så har de ett annat sätt att uttrycka sig på än vad man har inom den övre medelklassen. Man vill ta fram dem men då finns oron att de ska yttra sig på ett sätt som i sin tur ger negativ publicitet i form av en pratskandal, förklarar Jesper Enbom.
På senare år har just pratskandaler blivit populära i medierna.
Som exempel pekar Jesper Enbom på att det under Vaxholmkonflikten blev en stor diskussion kring att någon hade skrikit ”go home” till de lettiska arbetarna.
