Kampen mot skatteparadisen börjar ge resultat. De senaste fem åren har Skatteverkets specialgrupp plockat hem drygt två miljarder kronor i skatter och skattetillägg på kapital som 780 personer och 173 företag gömt undan i utländska skatteparadis.

– Det är jättespännande arbete, säger Katarina Björk, projektledare för Skatteverkets grupp som jobbar med privatpersoners samt små- och medelstora företags undangömda kapital i utlandet.

Hon konstaterar att de som gömmer undan pengar ofta är företagare, direktörer eller högre tjänstemän. Men det handlar också om specialister och konsulter.

Resultat
Skatteverket uppskattar att svenskar har gömt undan cirka 400 miljarder kronor på konton i utlandet. Svenska staten förlorar varje år 46 miljarder kronor i skatteintäkter på utlandstransaktioner.

Men arbetet i Katarina Björks grupp ger resultat. Staten lär få tillbaka mer än de senaste årens 2.179 miljoner kronor.

– Samarbetet med andra länder går mycket lättare i dag, säger Kat­rina Björk.

– Vi lär oss av varandra och hjälper varandra mer än tidigare. När ett land nått framgång med en viss metod delar det med sig av den kunskapen också till andra. Och vi får tips om svenska företags aktiviteter i andra länder.

Tolv upptaxerade
Förra året köpte de tyska skattemyndigheterna uppgifter om undangömda pengar i Liechtenstein av en avhoppad banktjänsteman. Svenska Skatteverket har fått del av uppgifter som rör svenska medborgare, ett hundratal personer.

Så här långt har tolv blivit upptaxerade.

En av dem är arvtagaren till Wasabröd, Carl Lundström (i dag mer känd som en av de dömda i Pirate Bay-rättegången) som enligt Skatteverket gömt undan 20,8 miljoner kronor i en stiftelse.

Tillsammans hade de tolv upptaxerade gömt undan 156 miljoner kronor.

Om Skatteverkets beslut står sig betyder det 19,3 miljoner kronor till statskassan.

Frågor
Viktig information i jakten på undangömt kapital kommer från banker och kontokortsföretag.

Alla transaktioner på över 150.000 kronor rapporteras till Skatteverket. Kontokortsföretagen lämnar uppgifter om kort som är kopplade till banker i skatteparadisen.

Vanliga skatterevisioner kan också ge upphov till frågor: Varför skickar ett företag fakturor till utlandet? Varför ägs företaget av ett bolag i ett skatteparadis?

– Vi får också in tips från allmänheten, säger Katarina Björk.

Hon berättar att utredningsarbetet ofta går ut på att se igenom oerhört komplicerade upplägg med bolagskonstruktioner i flera led.

– De personer som vi har att göra med är heller inte särskilt samarbetsvilliga. Det är vanligt med olika former av fördröjning och överklaganden.

Alla beslut om Liechtensteinkontona är till exempel överklagade.

Peeter-Jaan Kask
Skriv ett e-postbrev till redaktionen