Ibland ser vi inte skogen för bara träd. Just nu missar vi den för att den skyms av ett berg av varsel, krisrapporter och nedslående opinionsmätningar.

Mitt i allt detta har dock något mycket viktigt inträffat: Det blinda marknadstänkandet har gått in i väggen. Och plötsligt försöker alla låta som hyfsat goda socialdemokrater.

För någon vecka sedan var det Coca-Colas amerikanske styrelseordförande som sa att kapitalismen inte längre fungerar, det behövs något annat för att häva krisen. George W Bush fick lämna makten med svansen mellan benen trots att han till och med tänkte högt kring förstatliganden av banker. Medan Anders Borg, med erfarenhet av fondkommissionärsfirmor i Stockholms innerstad, numera försöker imitera Gunnar Sträng.

Så kan det gå när förlorarna vinner makten.

Löntagarval
Mitt i detta värderingsskifte ska det hållas val i Sverige. Ett öppet och allmänt val om vilka som ska sitta i Bryssel och bestämma om lönedumpning, arbetstider, sjukvård och investeringar. Ett löntagarval – mer än allt annat – och detta samtidigt som valtemperaturen är låg och tre av fyra LO-medlemmar avstod sin rösträtt i det förra Europaparlamentsvalet.

Kanske är det där man måste börja: Är det Coca-Cola-mannens funderingar och Anders Borgs medieutspel man ska lita på? Och vilka tjänar på att LO:s medlemmar avstår sin rösträtt?

Själv röstade jag nej till svenskt EU-medlemskap för femton år sedan men det betyder inte att jag avsagt mig min rätt att rösta, att påverka eller att – som nu – kandidera till Europaparlamentet. Tvärtom.

Visst skulle borgerligheten gärna ha EU och Europaparlamentet som sin alldeles egna spelplan. Men ska vi låta dom få det när vi faktiskt vill åstadkomma något helt annat: Mer socialdemokrati, mindre högerpolitik i EU.

Tre frågor
När jag för drygt två månader sedan började min valrörelse på Outokompo – det som förut hette Avesta Jernverk – mötte jag tre frågor som sedan dess upprepats på nästan varje möte:

• Spelar det verkligen någon roll om jag deltar i det här valet? Svaret från mig har varit: Ja, blir det fler som röstar socialdemokratiskt så blir det också mer socialdemokrati i Bryssel.

• Måste jag gilla EU? Nej, du avkrävs ingen kärleksförklaring men blir det mer socialdemokrati i EU så kanske det blir lite lättare.

• Måste jag inte kunna en massa för att delta? Nej, det här är – lika lite som ett riksdagsval – en tävling om vem som vet mest. Det är ett val mellan värderingar, mellan socialdemokrati eller borgerlighet.


Det handlar om jobben
Numera får jag också frågor om vår dagordning som i grunden är mycket enkel: Med massarbetslöshet runt hörnet så handlar allt ytterst om jobben.

• Lavaldomen ska neutraliseras: I höst beslutar Europaparlamentet om vilka som ska få sitta i EU-kommissionen. Den socialdemokratiska parlamentsgruppen kräver kommissionsordförande Barrosos avgång och har deklarerat att  endast de kandidater som säger ja till förändringar i utstationeringsdirektivet (som undanröjer Laval-domen och förhindrar lönedumpning)  endast dom kommer att godkännas.

• Fackliga rättigheter ska sättas före den så kallade fria rörligheten. Det vill säga svenska kollektivavtal ska gälla för alla som arbetar i Sverige, lettiska avtal för alla som arbetar i Lettland, ungerska lagar och avtal för alla som arbetar i Ungern, o s v. Alltså: Nej till lönedumpning. Punkt slut.

• Undantag från arbetstidsreglerna ska alltid vara en förhandling mellan parter, aldrig utpressning från en arbetsgivare mot en enskild löntagare.

• Jourtid är INTE ledig tid utan lön.

• Sjukvård ska vara en hälsofråga – inte förvandlas till en tjänst som säljs på en europeisk sjukvårdsmarknad där EU-kommissionen (!) beslutar om vilka som ska få vården betald och vilka som måste betala själva.

• EU:s budget ska stramas upp och merparten av de 40 procent som går till jordbrukssubventioner ska användas till investeringar i jobb som är långsiktiga men kan komma igång redan nu: Investeringar i järnvägar och kombiterminaler, energisystem, industri, klimatsmart upprustning av bostäder och arbetsplatser, utbildning, forskning.

• Det ska finnas tydliga gränser för vad EU ska besluta om och vad vi bäst beslutar om här hemma. Vi måste återta makten över exempelvis kollektivavtalen medan EU måste ta mer makt över marknadens aktörer.
 
Det som prövas nu är i första hand vår förmåga att berätta om detta för så många som möjligt. Klarar arbetarrörelsen uppgiften kommer det att märkas i både Bryssel och så småningom Rosenbad.

Marita Ulvskog
S-kandidat till Europaparlamentet