Hälften av de arbetslösa får ingen arbetslöshetsersättning alls. Det visar den största kartläggningen som har gjorts i Sverige av hur många som täcks av a-kassan.

 

– Det här ett nytt fenomen som inte har uppmärksammats tidigare. Vi har invaggats i tron att den som är arbetslös får arbetslöshetsersättning. Jag tror inte att folk i allmänhet och politiker har klart för sig hur det ser ut, säger Bo Lundgren, till för några veckor sedan chef för tillsynsenheten på Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF).

 

 
   
 
   

Han avslutade ett långt yrkesliv på Ams och IAF med att skriva en rapport till regeringen om hur många som får – respektive inte får ­– arbetslöshetsersättning, tillsammans med utredare från Arbetsförmedlingen.

 

Förskräckande siffror

 

Siffrorna förvånade, och förskräckte, honom.

 

– Arbetslöshetsförsäkringen är till för dem som har jobbat i tillräcklig omfattning. De övriga lämnas därhän. De får ingen ersättning och de får mycket sämre tillgång till olika program som kan innebära en chans att ta sig ut på arbetsmarknaden.

 

Framför allt drabbas de unga. Bara en av fem arbetslösa under 25 år fick ersättning från a-kassan förra året. En av fyra fick socialdrag.

 

– Risken med en så dålig a-kassa för unga är de hamnar på en grå eller svart arbetsmarknad där de utsätts för godtycklig behandling. Det blir väldigt mycket tillfälliga jobb, låglönejobb och svarta jobb, anser Bo Lundgren.

 


Som i Baltikum

 

Förr om åren kunde han förfasa sig vid studiebesök i andra länder som bara har en grundförsäkring för arbetslösa, låg ersättningsnivå och många som inte får någon ersättning alls.

 

Nu drar han paralleller mellan a-kassan i Sverige och de baltiska länderna. Skillnaden är att de baltiska länderna inte har råd med något bättre.

 

– Under de sista åtta till nio åren, och framför allt under de senaste två, har det blivit en allt mindre andel arbetslösa som överhuvudtaget får någon ersättning från a-kassan. Vi har fått en sämre och dyrare a-kassa som omfattar färre, konstaterar han.

 


Halv miljon har lämnat a-kassan

 

Sedan hösten 2006 har ungefär en halv miljon människor lämnat a-kassan. De blir ändå inte utan ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. De har fortfarande rätt till högst 320 kronor om dagen i grundersättning – mot högst 680 kronor om de hade stannat kvar i a-kassan.

 

Andelen heltidsarbetslösa som får någon form av arbetslöshetsersättning har minskat från 74 procent 2004 till 51 procent 2008, men det beror inte på flykten från a-kassorna.

 

En orsak är i stället att fler unga och fler invandrare söker jobb, en följd av att läget på arbetsmarknaden förbättrades mellan 1999 och 2008, de år som har kartlagts.

 

Ytterligare orsaker är skärpta regler för a-kassan och att åtgärderna riktas till långtidsarbetslösa, som gjort slut på sina dagar från a-kassan. De måste in i jobb- och utvecklingsgarantin för att få så kallat aktivitetsstöd från Försäkringskassan på högst 65 procent av inkomsten.

 

Fler arbetslösa

 

Nu ökar arbetslösheten snabbt. Många som är etablerade på arbetsmarknaden blir av med sina jobb. En följd av det är att andelen arbetslösa som får arbetslöshetsersättning antagligen kommer att öka i år och nästa år.

 

Frågan är vilken ersättning de har rätt till – högst 680 kronor om dagen eller enbart grundersättningen på högst 320 kronor om dagen. Det beror på om de har stannat kvar i a-kassan eller inte.

 

– Det finns en risk att gruppen med enbart grundersättning kommer att öka. Benägenheten att spara 300 eller 400 kronor i månaden genom att gå ur a-kassan är nog störst bland dem med låg inkomst, ungdomar och folk med svag förankring på arbetsmarknaden som inte jobbar heltid, resonerar Bo Lundgren.

FAKTA / Skärpta villkor

 

Den 1 januari 2007 skärptes villkoren för arbetslöshetsförsäkringen. Möjligheten till en ny period efter 300 dagar togs bort.

 

Samtidigt avskaffades studerandevillkoret. Därmed blev 38 000 personer, de flesta under 25 år, av med grundersättningen i arbetslöshetsförsäkringen.

 

Arbetsvillkoret, det vill säga hur lång tid man måste ha jobbat för att kunna få a-kassa, skärptes. Och ytterligare två karensdagar infördes.