Få skadas i trafikolyckor med ambulanser. Men de är ändå för många, anser Jörgen Lundälv, docent vid Umeå universitet.
– Det spelar ingen roll hur duktig personalen är på sjukvård om den inte kan köra bilen, säger han.

Jörgen Lundälv, docent i trafikmedicin, har undersökt personskador i samband med ambulans­olyckor under en treårsperiod.

Kartläggningen visar att 16 av de 365 fordon som var försäkrade hos Länsförsäkringar var inblandade i någon olycka med personskador under åren 2003 till 2005.

– Det är 16 för många. Och i 81 procent av fallen har ambulansföraren varit vållande. De flesta gångerna hade olyckorna inträffat i samband med utryckning, säger Jörgen Lundälv.

Vård med gaspedalen
Enligt honom blir det lätt att ambulansförarna vårdar sin patient med gaspedalen – och kör fort. Tidsvinsten blir inte så hög, samtidigt som risken ökar för att en olycka ska inträffa.

– Inne i en operationssal på ett sjukhus är det naturligtvis nolltolerans när det gäller olyckor. Och om det ändå inträffar en blir det automatiskt en lex Mariaanmälan. Men Socialstyrelsen har inga sådana anmälningar alls som handlar om ambulansolyckor, säger Jörgen Lundälv. 

Förra året började en ny lag om yrkesförarkompetensbevis gälla för buss- och lastbilschaufförer.

– Den bygger på ett EU-direktiv, men den omfattar inte utryckningsförare inom ambulanssjukvården och polisen. Det innebär att andra chaufförer har mer och bättre förarutbildning.

Får betala själva
Jörgen Lundälv konstaterar att ambulanser i dag är bemannade av specialistutbildade sjusköterskor, men att det inte finns någon nationell utbildning för ambulansförare.

– I Västra Götaland, till exempel, har man köpt in stora ambulanser på över 3,5 ton. Men för att få köra dem krävs lastbilskörkort.

– Så sjusköterskorna får betala själva, gå på bilskola och sedan köra upp med lastbil för att få fortsätta köra ambulans. 

Ingen ordning och reda
Han är också kritisk till att ambulanssjukvården inte använder sig av samma fordon över hela landet. 

– Det är ingen ordning och reda på detta. Personal på olika orter har inte samma förarutbildning.

Han efterlyser större diskussioner om patientsäkerheten.

– Jag vet att man i ett landsting förbjöd ambulansförarna att tanka full tank för att fordonet inte skulle bli för tungt.

– Då kan du tänka dig om patienten är tung eller har en anhörig som är överviktig. Det är ett större problem än om man fyller bensintanken.

 

FAKTA / Prioritet avgör blåljus

Vid larm bedömer SOS Alarm vilken prioritet som ska gälla för ambulansen. På plats avgör ambulanspersonalen om blåljusen ska på.
Prio 1 – Patienten bedöms ha akuta livshotande symptom. Ambulansen får använda blåljus och sirener och föraren får bryta mot trafikreglerna, men ska anpassa körningen till trafiksituationen. Det finns ingen nationell maxhastighet. I exempelvis Uppsala stryps farten elektroniskt vid 160 km/h.
Prio 2 – Patienten har akuta, men ej livshotande symtom. Här ska man inte ha blåljus och sirener utan följa vanliga trafikregler.
Prio 3 – Ofta sjuktransporter där patienter fraktas från hemmet till sjukhus.

Källa: Karlstad universitet (TT)