Behovet av samtalsstöd ökar
När det är lågkonjunktur på företagen är det högkonjunktur på samtalsmottagningen. Att bli av med jobbet kan kännas som att förlora sin identitet.
– Det är viktigt att tillåta sig att sörja det man har förlorat, säger psykoterapeuten Anna Lazar.
Anna Lazar. |
När beskedet om uppsägningen är ett faktum hopar sig frågorna: Vem är jag nu? Är det jag gjort inte värt någonting?En del försöker bita ihop och reda sig själva. Andra söker samtalsstöd.
Känslor av nedstämdhet och oro och ångest inför framtiden är vanliga.
Känsla av katastrof
Att bli av med jobbet kan vara en förlust som kan liknas vid ett dödsfall, anser Anna Lazar, enhetschef och terapeut på Psykoterapinstitutet i Stockholm. Det kan upplevas som en katastrof.
– Då är det viktigt att tillåta sig att reagera. Att känna är faktiskt inte ett nederlag i sig.
Och sörjandet över förlusten måste få ta tid.
– Men nu för tiden finns det inte utrymme för att förluster ska få ta tid. När det gått några veckor tänker man ”varför är jag inte glad?”.
Om du tappar matlusten, sover dåligt och fastnar i en känsla av total meningslöshet kan det vara tecken på en depression. Men gränsen mellan vad som är en naturlig sorgeprocess och depression är inte alltid så enkel att dra.
– Det är ingen katastrof att vara ledsen. Det är väldigt naturligt och behöver inte betyda att någonting är sjukt.
Fler behöver hjälp
Birgitta Sturesson Skog, legitimerad psykoterapeut vid Bohusläns kurator- och psykoterapimottagning, märker hur efterfrågan på samtalsstöd ökar i lågkonjunkturen.
En del som söker hjälp hos henne skäms över sin arbetslöshet.
– De går upp klockan sex och låtsas gå till jobbet med väskan som vanligt. Sedan låtsas de att de kommer hem på eftermiddagen, säger hon.
Chockfas
Företagen har ofta olika trygghetsavtal, med exempelvis med Trygghetsrådet. Arbetsgivarna kan även vara generösa med att bekosta samtalsstöd inom företagshälsovården i samband med uppsägningar.
Sagari Zingmark, beteendevetare på företagshälsovårdsföretaget Previa, arbetar på olika nivåer i företagen. Normalt vet cheferna om den kommande förändringen först. Chefen, som kanske redan har gått igenom sin ”chockfas”, kan få svårt att möta medarbetarna när de får det svåra beskedet.
– Men chefen måste vänta in medarbetaren och påminna sig om att de ligger i olika faser, säger Sagari Zingmark.
Hon varnar både chefer och anställda för att måla upp skrämmande framtidsbilder, som lätt skapas när uppsägningarna är ett faktum.
Chefen ska vara lugnet i kaoset.
– Men det gäller egentligen för alla att försöka minska katastroftänkandet och i stället ta aktiva beslut. Det kräver lugn inombords, säger hon.
FAKTA: Kris ens fyra faser
Den som ska komma ur en psykisk kris går igenom fyra faser, enligt en psykologisk modell:
1. Chock, timmar eller dagar när den drabbade upplever förtvivlan, förnekelse och upprördhet. 2. Reaktion, när den drabbade sörjer det som hänt och får symtom som sömnbrist och aptitlöshet. 3. Bearbetning, en tid när såren successivt kan läkas. 4. Nyorientering, när den drabbade åter kan känna glädje. Den fasen kan infalla efter månader eller år.
Källa: Nationalencyklopedin.
Läs också: artikeln "Jag pallar inte ett halvår till" 2009-04-16
Läs också: artikeln "Johanna hamnade i chock" 2009-04-16