EXEMPEL 1.
En man spelade fotboll i division 2 när a-kassan krävde tillbaka ersättningen. Han hade inte berättat om fotbollen när han anmälde sin arbetslöshet, och a-kassan tyckte att den inte kunnat göra en fullständig prövning. A-kassan ansåg inte att mannen stod till arbetsmarknadens förfogande eftersom han tränade varje dag från klockan 14.

Mannen försvarade sig med att fotboll i division 2 inte är att betrakta som spel på elitnivå. Han ansåg därför att han inte brustit i sin upplysningsplikt samt att han kunde stå till arbetsmarknadens förfogande på heltid mellan klockan 8 och 14.

I annat fall minst tre timmar per dag och i genomsnitt minst 17 timmar per vecka. Mannen överklagade. Länsrätten dömde honom till att återbetala en del av ersättningen, eftersom den ansåg att han inte kunnat ta annat än en halvtidstjänst.

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen överklagade det beslutet till nästa instans, Kammarrätten, som upphävde länsrättens dom och fann att mannen skulle återbetala hela beloppet: Hans fotbollsspelande ansågs vara av sådan omfattning och karaktär att han var förhindrad att ta vilket jobb som helst.

Mannen fick ingen a-kassa så länge han spelade fotboll.

EXEMPEL 2.
En man spelade ishockey, och fick både länsrätt och Kammarrätt på sin sida när det gäller att få ersättning från a-kassan.

Arbetslöshetskassan Alfa ansåg att han inte kunde åta sig arbete på det sätt som avsågs i lagen om arbetslösersättning.

Hockeyspelaren överklagade beslutet till länsrätten, eftersom han ansåg att han skulle kunna arbeta tre timmar om dagen och i genomsnitt 17 timmar i veckan, vilket är minimikravet.

Under en period har mannen arbetat heltid som lagerarbetare parallellt med att han spelat ishockey 25 dagar varje månad. Träningen låg största delen efter klockan 17, men på fredagar från 15 och några onsdagar mellan 10 och 10.30. Han spelade dessutom match två gånger per vecka, en av dem var på vardagar klockan 19.

Länsrätten gick på mannens linje och fastslog att även om hans hockeyengagemang var omfattande, var det mestadels förlagt till sena eftermiddagar och kvällar.

Länsrätten beslutade, mot den bakgrunden samt att han har arbetat heltid vid sidan om sitt hockeyspelande, var oförhindrad att åta sig arbete för en arbetsgivarens räkning minst tre timmar per dagar. A-kassan överklagade, men Kammarrätten kom till samma slutsats.

Mannen hade rätt till ersättning.