Rekonstruktion är ordet för dagen i Trollhättan. För alla Saabanställda är begreppet synonymt med en möjlig överlevnad. Men hotet om ond bråd död är långt ifrån avvärjt. De kommande månaderna är därför i sanning ödesmättade för de redan hårt prövade bilarbetarna, tjänstemännen och för kommunen.

  /media/lotidningen/media/images/bylinebilder/analysto.png

Gnistan hos de inblandade har emellertid inte slocknat. Nya bilmodeller på väg ut på marknaden och röda siffror ska bli svarta och bana väg för en fortsatt produktion i Trollhättan. Det ska trygga stabila skatteintäkter till kommunen och därmed en fungerande välfärd för kommunens innevånare.

Kanske är ingen annan attityd eller väg möjlig för de inblandade. Att uttrycka oro och osäkerhet inför framtiden riskerar att sänka garden hos för många och hotet mot företag, anställda och region kan då förvandlas till en självuppfyllande profetia: Om allt fler tvivlar på att utvecklingen går att påverka så låter den sig sannolikt inte påverkas.

Ansökan beviljad
Fredagen den 20 februari beslöt företagsledningen att lämna i en ansökan om rekonstruktion till tingsrätten i Vänersborg. Bara timmar senare beviljades ansökan och en rekonstruktör utnämndes.

Det var startskottet för att på allvar inleda arbetet med att skapa en plattform för morgondagens Saab med en långsiktig överlevnadsförmåga. Och just det är i sanning en utmaning. De historiska resultaten, som ingen i Västsverige vill prata om, tynger även den mest optimistiske betraktaren.

Den omtalade affärsplanen är också, milt uttryckt, ifrågasatt. Inte minst av tilltänkta finansiärer – i det här fallet regeringen, med näringsminister Maud Olofsson i spetsen, som flera gånger har uttryckt sitt tvivel inför realismen i planen.

Uppenbara problem
Parallellt med företagets uppenbara problem inom en koncern – GM – som går på knä och tigger om amerikanska federala pengar för att överleva pågår också en svensk politisk strid om hur stödet till en krisdabbad näring och region ska formas. Dessutom sker en kraftmätning mellan den internationella politiska makten och den ekonomiska.

GM:s direktörer har av självklara skäl inget emot att vältra över kostnader på regeringar, vare sig de är svenska, tyska eller amerikanska. Oviljan bland politiker att ikläda sig ansvaret är heller ingen överraskning.

I USA har visst ekonomiskt stöd beviljats den inhemska bilindustrin, Men inte i den utsträckning som krävs, enligt GM:s ledning. Om det blir mer är fortsatt oklart. För att få tillgång till de skimrande dollarmiljarderna krävs koncentration av verksamheten.

I kläm
Det är här som både svenska Saab och tyska Opel dras in i spelet och hamnar i kläm. De tillhör trots olika storlek inom  GM-koncernen inte kärnverksamheten. Och framför allt – de är inte amerikanska. Regeringarna Reinfeldt och Merkel tvingas därför att bli viktiga aktörer i spelet kring respektive lands framtida bilindustri, vare sig de vill eller inte.

Oerhört stora värden står på spel. Tiotusentals direkt anställda i GM:s europeiska verksamheter hotas och i förlängningen påverkas också något mer livskraftiga biltillverkare som ofta delar underleverantörer med de företag som nu hänger i en skör tråd.

Allt detta vet regeringar och politisk opposition i både Sverige och Tyskland, oenigheten gäller hur samhällets uppbackning ska se ut. Svaret på den frågan kan dröja till dess rekonstruktören avancerat i sitt uppdrag.

En affärsplan som vinner brett gehör och lån från Europeiska investeringsbanken, med staten som garant, kan kanske locka fram spekulanter och ge företag och anställda en ny hemmahamn. Men det är fortsatt långt till upplösningen på dramat Saab.