Gudrun Linns forskning påverkar hela Byggsverige

Gudrun Linn blev ”städdoktorn” när hon för 25 år sedan disputerade med sin avhandling om hur badrum ska byggas ur städsynpunkt. Hon förlöjligades i medierna – men fick snabbt byggbranschens öra och i dag byggs badrum som är mer lättstädade. Badrummet på bild är dock av äldre standard.

INTERVJUN För nästan 25 år sedan blev Gudrun Linn blev ”städdoktorn” med hela svenska folket genom sin avhandling om hur badrum bör byggas för att underlätta städning.

Avhandlingen förlöjligades – men skrattar bäst som skrattar sist. Forskningsrönen påverkar hela Byggsverige än i dag.  

Arkitekten Gudrun Linn bläddrar i avhandlingen som väckte enorm uppmärksamhet 1985. En docent i regional planering på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) skrev en förlöjligande debattartikel i Dagens Nyheter som publicerades strategiskt, dagen före disputationen.

– Det var förskräckligt. Jag förmådde inte läsa mer än början av artikeln. Han skrev att jag hade hållit på och forskat i tio år om hur man med borste och trasa gör rent i sitt badrum. Det jag hade kommit fram till hade man vetat i decennier skrev han. Han försökte få min avhandling att framstå som rena galenskaper, säger hon.

Enormt genomslag
Rapport sände ett inslag om den ”löjliga avhandlingen” där man talade om Gudrun Linns ”tioåriga forskarmöda” och många tidningar hade braskande rubriker.

– Det fick ett enormt genomslag just det där med tio år, som inte var sant, säger Gudrun Linn.

Hela hennes forskarutbildning hade tagit fyra år.  

Gudrun Linn löpte gatlopp i medierna i åtta veckor tills hon fick hjärtklappning och blev sjukskriven – med förbud att gå i svaromål. Men hela tiden kände hon också ett starkt stöd från många.

– Syftet med min forskning var att pröva Svensk byggnorm, som gav detaljerade minimimått när det gällde utrymmet i badrum. Jag ville pröva dem ur städsynpunkt. Det hade ingen gjort förut.

Opraktiskt badrum
Det var när hon fick småbarn som Gudrun Linn började fundera över hur badrummet var byggt. Städningen tog så mycket tid och var jobbig.

– Jag tyckte att badrummet var så opraktiskt byggt, fast vi bodde i en nyproducerad lägenhet. Det var skrymslen och vrår och rör som gick ner i golvet och en badkarsfront som var jättejobbig att ta bort. Om man inte kunde ta bort den gick det ju inte att komma åt att göra ren golvbrunnen.

Men det skulle dröja tio år innan hon gjorde något åt saken.

– Jag började på Statens institut för byggnadsforskning. Där ville jag ta itu med badrummen. Det var ju inte bara jag som var drabbad.  

Skärpte argumenten
I sitt projektförslag tog hon med städningen av hela bostaden. Men ledningen för institutet sa nej. Motiveringen var att man inte kunde forska om ett sådant ämne.

– Jag fick rådet att skriva en artikel i stället. Men då visste jag att det hade skrivits många artiklar genom åren om de svårstädade badrummen och det hade ju inte hjälpt. Jag skärpte argumenten och menade att man måste titta på det här mer systematiskt. Två utomstående professorer tillstyrkte idén och då fick jag börja med min forskning.

Men först gjorde hon en studie av flerbostadshusens trapphus ur städ- och arbetsmiljösynpunkt.

– Där hittade jag verkligen den bortglömda arbetsmiljön. Det utfördes ett arbete i trapphusen, men de var inte en arbetsplats i vanlig mening. Städarna kunde inte påverka sin arbetsmiljö. 

Bättre mått
Under hela sitt fortsatta forskarliv höll sig Gudrun Linn på sin inslagna väg. Hon tyckte att byggnaderna måste funka för ALLA brukare. Även dem som husen inte var byggda för.

Gudrun Linn blev doktorand på KTH. Efter ett antal experiment med provbadrum och försökspersoner fann hon det hon misstänkt, att måtten i Svensk byggnorm var för små ur städsynpunkt. Hon kunde presentera bättre mått.

Och efter ett par år kom helt nya byggregler, utan detaljerade mått. I stället kom en ny regel om att ytskikt, anslutningar med mera i våtutrymmen skulle utföras så att de lätt kunde hållas rena.

– På bostadsmässorna de närmsta åren efter disputationen kunde jag se att byggbranschen tog till sig mitt budskap och byggde rymligare badrum. På utställningarna var det vägghängt och tvättställen hade avlopp som var kopplade till väggen i stället för till golvet. Detta spred sig vidare till många vanliga bostäder, skolor och arbetslivets lokaler. 

Revansch
Gudrun Linn log inom sig när hon såg hur sanitetsgodsfabrikerna använde orden ”lättstädade badrum” i reklamen.

– Gustavsberg tog fram ett badrum enligt mina kriterier, säger hon.

Intresset för hennes forskning blev så småningom stort. Ifö Sanitär bjöd in henne, liksom Ikea, där hon föreläste. Även Electrolux vitvaror tog kontakt. Gudrun Linn föreläste på två internationella städkonferenser i Finland och blev 1985 utsedd till ”årets kvinna” i Expressen. Hon fick även vara med på Tekniska museets utställning Den tekniska kvinnan – tillåten sedan 75 år.

Gudrun Linn tycker att hennes forskning lyckats påverka byggandet.

– Det har blivit bättre badrum, konstaterar hon.

FAKTA / "Man klarar mer än man tror"
Namn: Gudrun Linn
Ålder: 77 år.
Familj: Man, två söner med familjer inklusive barnbarn.
Intressen: Foto, akvarellmålning och sömnad.
Senast lästa bok: Bengt Lindroos Att vara arkitekt kan vara att…
Senast sedda film: ”Nu har vi precis sett delar av tv-serien Strömstadspoliserna från 1980-talet. Den är väldigt bra.”
Det önskar jag att jag hade vetat
när jag var 25: ”Man ska inte vara ängslig och rädd, för man klarar mer än man tror. Det gäller att våga.”