Misslyckande kan inte uteslutas
Nu börjar slutvarvet. Förslaget till nytt huvudavtal från LO och PTK som i onsdags överlämnats till Svenskt Näringsliv signalerar slutspurten för förhandlingarna. En uppgörelse eller ett misslyckande är bara några få veckor bort.
Efter 18 månader av samtal och förhandlingar är läget skarpt. På de mest omstridda områdena – konflikträtten, avtalsturlistor och lönebildningen i framtiden – har förändringar skett och kompromisser gjorts.
Men arbetsgivarna är inte nöjda, långt därifrån. Slutomgångarna i förhandlingarna kan därför förvandlas till en kamp om vem som ska bli sittande med Svarte Petter om ansträngningarna att nå en uppgörelse misslyckas.
Omsorg om svenska modellen
Den övergripande drivkraften bakom det långdragna förhandlandet är omsorg om den svenska modellen med kollektivavtalet som det främsta verktyget för att reglera löner och villkor på arbetsmarknaden. Med signaturer under ett kommande huvudavtal manifesterar parterna sin tilltro till avtalsmodellen.
Exakt vilka konsekvenser som finns i förlängningen av ett misslyckande är svårt att sia om, men rädslan för att politiken på sikt blandar sig i parternas traditionella hemisfär finns på båda sidor förhandlingsbordet. Om det räcker för en uppgörelse återstår dock att se.
Skarp gräns
I det heltäckande förslaget till nytt huvudavtal har LO och PTK lyssnat in arbetsgivarkritik och formulerat förslag till lösningar som tillgodoser en del av arbetsgivarnas intressen. Men det går också en skarp gräns där facken vägrar att förändra den rådande maktbalansen – det handlar om regler vid uppsägningar. På det området har arbetsgivarna tidigare drivit kravet på att utöka sin egen makt på fackens bekostnad. Men förslaget från LO och PTK stänger den dörren.
Facken återkommer i stället till sin ursprungliga lösning: en försäkring som underlättar, särskilt för små företag, att förhandla fram avtalsturlistor med förlängd arbetsfri uppsägningstid för den som drabbas.
Utökad fredsplikt
Den punkt i huvudavtalet som kan framkalla den hårdaste interna kritiken i facken är sannolikt reglerna kring sympatistrejk och blockader som LO-Tidningen tidigare avslöjat. I fackens förslag har fredsplikten utökats, och därmed har möjligheter att använda sympatiaktioner krympt. En tröghet i form av längre tider innan sympatiaktioner får vidtas – sju dagar – har också förts in i slutförslaget.
Reglerna kring morgondagens lönebildning vållar sannolikt inte någon proteststorm även om det finns kritiker till systemet med egna privatanställda medlare (eller opartiska ordföranden) på varje branschområde. Förlagan är industriavtalet.
Samsyn
Jämförelsen med industriavtalet haltar emellertid på en avgörande punkt – samsynen kring grundläggande frågor i branschen. Industrins parter var rörande överens om vikten av att upprätthålla industrins internationella konkurrenskraft. Det genomsyrar hela deras dokument från 1997. De var också ense om energipolitiken och delar av utbildningspolitiken.
Till denna samsyn fogades också ett förhandlingsavtal där parterna själva införde skarpare regler för förhandlingar och varsel. De uppfann också opartiska ordföranden som är en privatiserad medlingsfunktion med något större befogenheter än vad en statlig medlare har.
När liknande regler nu lanseras för hela den privata arbetsmarknaden saknas i långa stycken den gemensamma grundsynen på branschen och dess villkor – och därmed saknas en avgörande förutsättning för parterna.
Minskat förändringsutrymme
Återstår att se om den här lösningen verkligen fungerar lika smidigt som inom industrin eller om huvudavtalsnämnden – parternas egen högsta domstol – blir överlupen med ärenden om vad som är god sed och hur parterna ska fås att agera i enlighet med de bakomliggande tankarna i huvudavtalet.
När slutförhandlingarna fortsätter i nästa vecka har utrymmet för förändringar krympt dramatiskt. Och det skärper motsättningarna. Nya eller nygamla arbetsgivarkrav är nämligen att vänta. Reaktionen från Svenskt Näringsliv vice vd, Jan-Peter Duker, då fackens förslag överlämnades andades djup besvikelse och förslaget avfärdades rakt av.
Närmare ett misslyckande har parterna inte varit sedan förhandlingsstarten.