Hot och våld vanligare på vägen

– Jag hann knappt blinka förrän det small, berättar Bengt Wickstrand om incidenten på nyårsaftonen.

Vägarbetaren Bengt Wickstrand hade jobbat klart för dagen och lämnat arbetsplatsen. Ett 50-tal meter därifrån stannade han lastbilen vid vägkanten. Då fick han en rak höger rakt i ansiktet – av en irriterad bilist.  

Bengt Wickstrand är tillbaka på jobbet igen efter en tids semester – och berättar själv om händelsen som LO-Tidningen och andra skrev om.

Han är underentreprenör åt Svevia, tidigare Vägverket Produktion, och på nyårsaftonen satte han upp snöstörar tillsammans med sina söner.

När de var klara lämnade de arbetsplatsen och körde ut på riksväg 40, utanför Jönköping. Plötsligt hörde de en duns bakom bilen. Bengt Wickstrand bromsade in för att kontrollera vad det var som hänt.

– Jag tänkte att det kanske hade ramlat något av bilen, säger han.

En bilist dök upp bakom. Han började tuta och tyckte att lastbilen hindrade hans framfart.

Efter en stunds diskussion gick Bengt Wickstrand tillbaka till sin lastbil. Då följde bilisten efter honom.

– Jag hann knappt blinka förrän det small. Jag började blöda näsblod och glasögonen blev förstörda, säger Bengt Wickstrand.

Erfarenhet
Han är själv utbildare inom Vägverkets obligatoriska kurs säkerhet på väg. Nu har han fått en ny erfarenhet att berätta om där, även om han inte var på själva vägarbetsplatsen utan på hemväg när händelsen inträffade.

– Visst har jag haft diskussioner med folk, men det har aldrig gått så här långt tidigare. Man respekterar inte ett vägarbete i dag. Bilisterna saktar inte in fast det står arbetsfordon på en motorväg. Inte ens om man stänger av vägen med tre lastbilar. De kör så fort de kan. Få saktar ner extra, säger Bengt Wickstrand.

Han tror inte att han har fått några men av det inträffade. 

Fler incidenter
Björn-Inge Björnberg, ombudsman för väg- och bansektionen på Seko, känner sedan tidigare igen problemet med våld och hot mot vägarbetare.

– Men sedan den här händelsen har uppmärksammats har vi fått in mer information om liknande incidenter i övriga delar av landet, säger han.

Fackförbundet vill att Vägverket inför undervisning om hur vägarbetare ska hantera bemötande och konfrontationer med allmänheten i den obligatoriska utbildningen för trafikvakter. 

– De här situationerna kommer vi ju inte ifrån. Vi vill också att de som redan jobbar får den kompletteringen så att de är mer rustade för att hantera den här typen av situationer, säger Björn-Inge Björnberg.

Stressigare
Bo-Tage Andersson, arbetsmiljöinspektör vid Svevia, ser tendenser till en allt stressigare trafik och att trafikanterna inte tycker att framkomligheten är vad den borde vara vid vägarbeten.

– Det är ett dilemma, men det är ytterst sällan det går till handgripligheter. I samband med plogning och saltning är det folk som gör tecken som inte ser så där väldigt positiva ut. Vi har önskemål om att få leda om trafiken i större omfattning än vad vi får i dag. Då får vi jobba på ett säkrare sätt och kan göra ett bättre arbete, säger han.

Vanligt med våld och hot
Enligt Annika Hultin, sakkunnig på Arbetsmiljöverket, är våld och hot tyvärr inte ovanligt i arbetslivet i dag.
  
– Man råkar till exempel ut för hotfulla situationer inom sjukvården och inom kollektivtrafiken. Det blir nya områden som råkar ut för detta. En arbetsgivare ska alltid göra en riskbedömning i förväg, säger hon. 

Det är också arbetsgivaren som har ansvaret för beredskap och rutiner för krisstöd om något skulle inträffa som gör att en anställd behöver det.

FAKTA / Fler vill vara hemliga
Tuffare arbetsklimat gör att fler ansöker om skyddad identitet. De flesta har yrken där de fattar tunga beslut som kan göra människor arga: polis, åklagare och socialtjänst.
Skatteverket avgör om en person ska få skyddad identitet, och det innebär att myndigheter inte ska lämna ut offentliga uppgifter om honom eller henne. I extremt allvarliga fall kan en identitet helt ändras.
Antalet ansökningar ökar med 6 procent per år. I Stockholm handlar 30 procent om människor som blivit hotade i sitt jobb. Cirka 13.000 personer har skyddade uppgifter, majoriteten är kvinnor.
Källa: Skattemyndigheten och Ekot