Tuffare arbetsklimat gör att fler behöver skydda sina personuppgifter.
– Generellt handlar det om yrkesgrupper som fattar tunga beslut som kan göra människor arga, såsom polis, åklagare och socialtjänst, säger Ingegerd Widell, från Skatteverket.

Antalet ansökningar om skyddad identitet har ökat de senaste åren. Inte minst från personer som blivit hotade i sitt jobb. Skatteverket kan besluta att myndigheter inte ska lämna ut offentliga uppgifter om personen nyligen fått konkreta hot riktade mot sig. Om bilden stärks genom till exempel polisanmälningar eller besöksförbud är chansen högre att ansökan beviljas.

– Men det görs alltid en individuell prövning. Det går inte att prata om en generell hotbild utan det kan se ut på många olika sätt, säger Ingegerd Widell, verksamhetsutvecklare på Skatteverkets huvudkontoret i Solna.

Hjälper inte mot alla hot
Beslut omprövas regelbundet, kan tas bort eller göras starkare. Uppgifterna finns kvar hos myndigheterna till en början men lämnas inte ut.

– Om någon begär ut information kommer det upp en varningssignal till personalen på myndigheten om att uppgifterna är hemliga, säger Ingegerd Widell.

I extremt allvarliga fall kan en identitet helt ändras.

Flest kvinnor
Men skyddad identitet hjälper inte mot alla typer av hot.

– En person som blivit uthängd på internet blir sällan hjälpt av att få sina uppgifter skyddade. Därför är det inte tillräckligt för att få sin ansökan beviljad, säger Ingegerd Widell.

Antalet ansökningar till Skatteverket har ökat med 6 procent. 30 procent handlar om människor som blivit hotade i sitt jobb, uppger Ekot. I dag lever cirka 13.000 människor i Sverige med skyddade uppgifter. Majoriteten av dem är kvinnor.

Angelica Berg
08-796 27 04
Skicka ett e-postbrev till redaktionen