Regeringen slår dövörat till
Veckans storvarsel inom Telia Sonera och Volvo Lastvagnar har på nytt satt sökarljuset på regeringen och bristen på arbetsmarknadsutbildningar och insatser för att rädda kvar de anställda i företagen.
När sommaren kommer har hälften av de anställda inom Volvos lastvagnstillverkning lämnat sina arbetsplatser. Dessutom har tusentals bilarbetare försvunnit från Volvo Personvagnar och otaliga från fabriker som gör motorer, växellådor och anläggningsmaskiner.
Krisen för fordonsindustrin är därför på inte sätt över. Lugnet under julmånaden var bara andhämtning. Med fortsatt tomma orderböcker, försiktiga och avvaktande kunder valde Volvo att varsla ytterligare.
Ingen vändpunkt i sikte
Trots de rekordstora varslen och alla förslag om att behålla de anställda och utbilda dem under svackan har regeringen slagit dövörat till.
Med de nya varselsiffrorna vågar ingen längre sia om vad som väntar. Trots ivrigt jagande och spejande efter en vändpunkt, ett ljus i konjunkturmörkret syns ingenting. 2009 kan därför bli minst lika dystert som avslutningen av 2008.
Illavarslande
Det senaste kvartalets varseltakt ligger på rekordhöga nivåer. Det finns enstaka månader under 1990-tals-krisen som är lika nattsvarta, men en fortsättning på sifferserien från oktober och framåt är illavarslande:
Oktober: 19.521 varslade
November:19.907 varslade
December: 17.960 varslade
Januari 09 (hittills): cirka 5.000 varslade.
Över 62.000 person har varslats om uppsägning på mindre än tre och en halv månad. En fortsättning kan placera 2009 som det allra värsta året någonsin vad gäller varsel. Rekordåret är 1992 då 185.300 varslades om uppsägning. Det är ett månadssnitt på 15.500. Det senaste kvartalet är betydligt dystrare än så.
Stentuffa villkor
Och det som väntar dem som drabbas är stentuffa villkor. När jobben väl tar slut väntar en lägre a-kassa än tidigare och ingen efterfrågan på arbetskraft så långt ögat når. Inte ens optimismen som sprids från Arbetsförmedlingen om hur många jobb som snurrar genom förmedlingen under ett år förmår bromsa pessimismen eller tungsinnet från att breda ut sig.
Alla väntar på regeringen. När marknaden sviker måste politiken gripa in för att så långt möjligt hålla de direkt drabbade skadeslösa. Det betyder insatser för att arbetskraften ska övervintra utan att bli förstörd under lågkonjunkturåren och det betyder rimliga ekonomiska villkor så att de kan upprätthålla en anständig levnadsstandard.
Sanningens ögonblick
Med veckans färska storvarsel från både Telia Sonera och Volvo Lastvagnar inser alla att det sannolikt kommer mera, mycket mera av samma sort. Och för regeringen stundar sanningens ögonblick för den beryktade arbetslinjen. Betyder det att så många som möjligt ska arbeta eller betyder det att så många som möjligt ska köa för att få ett arbete?
Med tiotusentals som tvingas lämna sina arbetsplatser finns alla chanser att försöka bistå företagen med ekonomiskt stöd så att personalen kan behållas och utbildas under den värsta tiden. Och för dem som ändå måste lämna sina arbeten krävs vettig ersättning och utbildningsinsatser som gör dem redo att ta arbete så snart det dyker upp igen. Men ingen vet hur många som då är redo att ta de lediga jobben. Risken för permanent utslagning är överhängande.