Förhandlingarna fortsätter om ett Saltsjöbadsavtal à la 2000-talet
Två kompletta förslag till ett nytt huvudavtal har långsamt vuxit fram. Detta har tagit de ledande aktörerna på arbetsmarknaden – Svenskt Näringsliv, LO och PTK – närmare ett och ett halvt år av samtal och förhandlingar. Men de båda avtalsförslagen är just nu på ett par avgörande punkter så olika som tänkas kan.
Trots bristen på samsyn finns dock inga planer på att ge upp ansträngningarna att skapa ett nytt huvudavtal för den privata arbetsmarknaden. Ett huvudavtal, möjligtvis i ”lightversion”, är därför fortfarande det mest sannolika utfallet.
Den i särklass svåraste frågan är lagen om anställningsskydd i allmänhet, och turordningsreglerna i synnerhet. Där är parternas inställning, verklighetsbeskrivning och krav på åtgärder väsensskilda – och utrymmet för en förhandlad kompromiss ligger nära nollpunkten.
Las-försäkring
Arbetsgivarna vill skrota stora delar av las och helt överge principen sist-in-först-ut. Av uppenbara skäl är det omöjligt att acceptera för de fackliga motparterna. En sådan lösning skulle rycka undan grunden för alla lokala förhandlingar om neddragningar, och förutsättningarna för att förhandla fram en avtalsturlista skulle raderas ut.
Det fackliga motförslaget är därför en försäkringslösning. Inom ramen för omställningsförsäkringen föreslår facken förlängda uppsägningstider som finansieras solidariskt av alla företag i en bransch. Tanken är att underlätta ansträngningarna att åstadkomma avtalsturlistor, inte minst i små företag med begränsade ekonomiska resurser. Men det inspelet i förhandlingarna har hittills avvisats.
Krångligt Laval
Den andra minst lika krångliga huvudfrågan rör Laval, eller rättare sagt hur utländska företag och deras anställda ska garanteras samma löner och villkor som anställda i svenska företag när de tillfälligtvis utför uppdrag i Sverige.
Regeringens just avslutade Lavalutredning och huvudavtalsförhandlingarna är därför hopkopplade på ett oupplösligt sätt. Missnöjet i det fackliga lägret är starkt när det gäller utredningens förslag att inskränka rätten att med konflikt som yttersta vapen säkerställa att alla arbetstagare behandlas lika.
Vad vill de?
Enligt facken krävs det därför en stark uppslutning från Svenskt Näringsliv – manifesterad i det kommande huvudavtalet – för att arbetsgivare ska vara med i arbetsgivarorganisationer och de anställda i de fackliga organisationerna. Annars kan avtalsmodellen knappast bevaras eller utvecklas.
I fackens förslag till nytt huvudavtal finns följdriktigt skrivningar som är skarpare än tidigare och som ställer krav på arbetsgivarna att värna om avtalsmodellen. Men osäkerheten är betydande i det fackliga lägret om vilken inställning arbetsgivarna har. Signalerna från tongivande arbetsgivarorganisationer oroar. Huvudavtalets framtid avgörs därför till en betydande del av den pågående kraftmätningen inom Svenskt Näringsliv.
Flera frågor
När det gäller ordningsregler vid förhandlingar, och då särskilt vid hotande konflikter, finns ett förslag som kanske kan bli verklighet. Med egna medlare i de olika branscherna, och med en huvudavtalsnämnd som prövar vad som är god sed i konfliktsammanhang, hoppas parterna på en uppstramad ordning vid löneförhandlingar. I den här delen är inte skillnaderna så avgrundsdjupa som när det gäller las.
Frågorna kring bättre rehabilitering och utökat ekonomiskt stöd vid omställning kan inte ensamma fälla ett eventuellt huvudavtal, men de kan bli besvärliga i alla fall. Kostnaden för att skapa ett bättre skydd äter på kommande löneökningsutrymme, och fackets önskan att kunna agera vid utebliven rehabilitering som vid vilket avtalsbrott som helst kan säkert spöka in i det sista.
Priset ökar
Även om oddsen ser besvärliga ut finns en sak som talar för en förhandlad lösning och ett nytt huvudavtal – tiden. Samtalen och förhandlingarna har pågått så länge att ett misslyckande blir allt mindre sannolikt. Priset för att stiga av förhandlingarna blir högre för varje vecka som går och just därför rycker ett nytt dokument närmare.
Under första kvartalet 2009 är sannolikheten därför stor för att parterna gemensamt stoltserar med en ny uppgörelse. Exakt vad dokumentet slutligen innehåller återstår att se, men en bantad version av de båda förslag som just nu finns på bordet är – trots fallgropar, svårigheter och intern splittring – det mest sannolika alternativet.