/media/lotidningen/media/images/nyhetsbilder/ht2008/karlbertiljonsson5208.jpg
Karl-Bertil Jonssons julafton visas i SVT 1 klockan 19.00 på julafton. 13-årige Karl-Bertil följer sin idol Robin Hoods ideal – om att ta från de rika och ge till de fattiga.
 

”Att ta från de rika och ge till de fattiga”.
Karl-Bertil Jonsson godhjärtade julefrid står sig än, men det skulle vara svårt att i dag introducera en film som blev lika bestående, tror statsvetaren Marie Demker.

När förmögenhetsskatten slopas och a-kassan sänks känns inte Karl-Bertil Jonssons tankar bönhörda.

Vissa vill ha bort tv-programmet ur julefriden. Men trots att samhällsklimatet har ändrats så har samma budskap mycket lätt att få fäste även i dag, anser Marie Demker, professor i statsvetenskap.

Kaos
Tage Danielsson hade skrivit sagan om den idealistiske Karl-Bertil Jonsson i boken Sagor för barn över 18 år redan 1964. Inför julen 1975 fick han frågan från televisionen om den fick föras över till film, och sedan det blev några hektiska veckor för att få allt klart.

Det kaos som följde har många återberättat. Färgen flöt ut i de nyss gjorda bilderna och det var på ett hår att kladdet saboterat hela sändningen. Först efter julhelgerna satte sig filmteamet ner och gjorde en mer färgbeständig kopia.

– Filmen präglas mycket av sin tid. Men jag är övertygad om att det även i dag skulle vara möjligt att lansera ett program som tar fasta på glädjen med att ge runt jul, och samtidigt vara konsumtionskritiskt, säger Marie Demker.

Genomslag
Men det skulle vara svårt att få samma genomslag.

– Då var medierna dominerande, det fanns TV 1, TV 2, radion och någon liten sändare från Luxemburg. Därmed fick programmet så mycket större genomslag än vad det skulle få i dag.

– Programmet skulle också vara paketerat på ett helt annat sätt om det gjordes i dag, kanske som en dokusåpa om statsmissionen – eller något som fångar upp klimatdebatten.

Tecknaren Per Åhlins bilder gav ett nytt djup till historien och förmedlar dessutom egna kommentarer till sagan. Den nazistflagga som fladdrar förbi i den av överklassen dekorerade taxin har exempelvis fått en och annan att höja på ögonbrynet.

Lågmält
Ändå är det den lågmälda klangen som fått filmen att bestå, tror Marie Demker.

– Då hade vi diskussioner om planekonomi och löntagarfonder. Och det här programmet, som är väldigt lågmält och underfundigt, kontrasterade mycket mot tidens uttryck.

– Som jag minns det hade Tage Danielsson inte samma ikonstatus som han fick senare, men han var väldigt duktig på att fånga upp strömningar och omsätta dem i ett finurligt och lite humoristiskt budskap. Det blir ett avväpnande budskap.

Hur länge till samlas vi då runt Karl-Bertil Jonsson på julafton?

– Med tanke på att det är en film med budskap så kommer den nog att överleva ett bra tag till. Jag noterat till exempel att mina barn hellre tittar på Karl-Bertil Jonsson än på Kalle Anka, och det är en indikation. Karl-Bertil Jonsson har ju ett julbudskap.