/media/lotidningen/media/images/nyhetsbilder/ht2008/madamebinh4908.jpg
Nguyen Thi Binh lever i ett land där äldres kunskap fortfarande betyder något. Den andra revolutionen i Vietnam var den när kommunistpartiet släppte loss marknadskrafterna på 80-talet, något hon är stolt över.  – Men vi insåg inte problemen med förstörelsen av miljön. De måste vi lösa. Assistenten hjälper ibland till med översättningen när Madame Binh måste säga några meningar på vietnamesiska. Hon talar annars flytande franska.
 

Det går en susning genom rummet när Nguyen Thi Binh kommer in.
– Jag är mycket lycklig att möta er, speciellt för att ni är kvinnor, säger hon.

Madame Binh, så kallas hon över hela världen, är 81 år, elegant och vital, klädd i traditionella vietnamesiska kläder.

Hennes kontor ligger i en kolonial byggnad i Hanois finare kvarter. Byggnaden tillhör en freds- och utvecklingsfond som hon är ordförande för.

Fredsförhandlare
Madame Binh är en legend. Hon var en av ledarna för motståndsrörelsen mot USA och central person vid fredsförhandlingarna med USA under 1970-talet.

I Sverige blev hon känd för sin politiska relation till dåvarande statsminister Olof Palme och sin vänskap med författaren Sara Lidman.

– Hon stod mig så här nära, säger hon, böjer huvudet och lägger en hand över hjärttrakten.

Madame Binh kommer ihåg hur lycklig hon alltid kände sig när hon var i Sverige. Mötet med gruvarbetarna i Kiruna kommer hon speciellt ihåg.

Stolt över ekonomin
Vi är nyfikna på hur kommunisten och revolutionären Madame Binh ser på utvecklingen i Vietnam nu, på de utländska investeringarna och på privatiseringen av allmänna sjukhus och skolor.

– Vietnam behöver de utländska investerarna för tillväxten. Jag är stolt över den ekonomiska utvecklingen och över att många kunnat lämna fattigdomen, säger hon.

Människor efterfrågar så mycket hälsovård att regeringen inte kan svara upp mot behovet. De utländska investerarna gör det möjligt att skapa vård- och utbildningsplatser när staten inte har pengar, förklarar hon.

– Märkvärdigare än så är det inte. På det sociala området finns det fortfarande stora svårigheter, inte minst för alla familjer som är offer för kriget, säger hon.

Hälsorisk
Också tredje generationen vietnameser drabbas av det amerikanska växtgiftet Agent Orange som vräktes ner över växtligheten under kriget. De får hälsa och gener förstörda av dioxinet som trängt djupt ner i jord och grundvatten.

– USA har fortfarande inte betalat något krigsskadestånd, nämner hon utan att göra någon stor affär av det.

Kriget tillhör annars det förgångna. USA lyfte handelsbojkotten för 14 år sedan och amerikanska storföretag investerar i de ekonomiskt fördelaktiga zonerna. Och för Madame Binh är just nu tillväxten viktigast för att ”mitt folk inte ska förbli fattigt”.

– Vietnameser blickar framåt och är generösa. Men för den skull har vi inte glömt det förgångna, resonerar hon.

Verkligheten lyder inte lagen
Hon har under hela sitt liv varit en förespråkare för jämställdhet. Våldet mot kvinnor i hemmen är ett stort problem i landet, något som Madame Binh är medveten om.

– Det finns lagar som förbjuder våld mot kvinnor och det finns en jämställdhetslag. Men problemen är de villkor människor lever under i verkligheten. Fattigdomen är fortfarande en orsak och en annan är att vi inte har tillräckligt många daghem.

Själv har hon många gånger känt sig diskriminerad för att hon är kvinna i maktens elit.

– Man måste kämpa hela tiden, säger hon och skrattar gott.

Japan viktigast
Hur ser hon då på den svenska regeringens beslut att avsluta ett 40 år långt bistånd?

– Sverige har stött Vietnam ekonomiskt – men också politiskt – under perioder när inget annat västland stod på vår sida. Nu är Japan mycket viktigare när det gäller ekonomiskt stöd än Sverige, säger hon.

Men om orsaken till att Sverige lämnar Vietnam är politisk så tycker hon att det är konstigt. Det har ingen betydelse om ett land är kommunistiskt eller något annat, enligt Madame Binh.

– Människorna vill ha fred och glädje i livet och de vill inte svälta.

Nästan varje dag, åtminstone några timmar, kommer hon till kontoret. Hon bor i en lägenhet inte så långt därifrån, men på grund av den hårda trafiken och alla motorcyklar måste hon åka bil.

Vad är lycka för Madame Binh?
– Jag är lycklig över att det är fred i mitt land. Men jag deltog i revolutionen och är sorgsen över att mitt land fortfarande är fattigt och att det är svårt för kvinnorna. Så trots att jag är gammal vill jag delta i kampen, säger Madame Binh, innan hon, stödd på sin assi-stent, en ung välutbildad kvinna, går ut till bilen.


FAKTA / Hon var en ledare under krigen
Namn: Madame Nguyen Thi Binh.
Född: År 1927 i centrala Vietnam.
Familj: Två vuxna barn och barnbarn som bor i Hanoi. Hennes man är död sedan många år tillbaka. De var båda djupt engagerade i motståndet mot först Frankrike och sedan USA. Hennes syster tog under långa perioder hand om barnen.
Politisk karriär: 18 år gammal gav hon sig in i kvinno- och studentrörelser. I tre år, till 1953, satt hon i den franska kolonisatörens fängelse, 1969 blev hon utrikesminister i den provisoriska sydvietnamesiska regeringen. Efter freden med USA 1975 blev hon Vietnams utbildningsminister och från 1992 vice president i tio år.
I dag: Hon är ordförande för Vietnams fred- och utvecklingsorganisation (VPDF) och sitter i styrelse
n för Nationella fonden för vietnamesiska barn (NFVC).