Nyheter

Snitt-vd:n tjänar som 34 arbetare

En industriarbetare tjänade förra året 257.000 kronor. Han eller hon skulle behöva jobba i 34 år för att få ihop lika mycket som den genomsnittlige vd:n på ett av Sveriges 100 största företag tjänar på ett år.

LO-Tidningens sammanställning av vad direktörerna på Sveriges 100 största företag tjänar visar att lönegapet är oförändrat stort. Vd-lönerna växer dessutom betydligt snabbare än vanliga anställdas löner.

2007 tjänade en genomsnittlig vd i de 100 största företagen 8,6 miljoner kronor. Det är cirka 360.000 kronor mer än året före.

Fyra gånger snabbare
På tre år har genomsnittslönen för direktörerna ökat med 38 procent. Det nästan fyra gånger snabbare än löneutvecklingen för industriarbetarna, som under samma tid ökat sin lön med cirka 10 procent.

Ett annat exempel på hur snabbt vd-lönerna skjutit i höjden är att lägsta lönen för att komma med på direktörernas 100-lista förra året var 2 miljoner kronor.

2004 räckte det med 1,2 miljoner kronor. Lägstalönen för direktörerna på 100-listan har alltså höjts med 800 000 kronor på tre år.

Ickeprivat sektor i botten
Lönerna för direktörer i offentligt ägda och rörelseägda företagen ligger påtagligt lägre. 2007 tjänade en vd i de bolagen 4,9 miljoner kronor, 3,7 miljoner kronor mindre än genomsnittet för hela listan.

Betecknande är också att åtta av de tio vd:ar som ligger i botten på 100-listan är ledare för just offentligt ägda eller rörelseägda företag.

Löneökningarna i dessa företag var också genomgående lägre. Mellan 2004 och 2007 ökade lönerna med 17 procent. Klart snabbare än industriarbetar löner, men bara hälften så mycket som löneutvecklingen för alla direktörer på listan.

Ikea mot strömmen
Men även bland de privata företagen finns de som går emot strömmen. Ikea är det tydligaste exemplet.

Möbeljätten är det tredje största företaget i omsättning räknat. Men när företagen i stället rangordnas efter chefslönerna hamnar koncernens vd Anders Dahvig först på 43 plats.

Hans lön på 7,2 miljoner kronor motsvarar inte företagets storlek om man jämför med andra storföretag. Men Ikea har en policy som medvetet håller igen på chefslönerna.

Ojämna kapitalinkomster
Räknat i antal industriarbetarlöner har direktörslönerna på 100-listan gått från 23 industriarbetarlöner 2002 till 34 under förra året. Mellan 2006 och 2007 har det dock inte skett någon större förändring. Den stora ökningen kom 2005 och 2006.

Många av direktörerna på 100-listan har inte bara löneinkomster utan också kapitalinkomster.

Dessa är dock mycket ojämnt fördelade. En mindre grupp har stora inkomster medan genomsnittet ligger betydligt lägre.

Huvudägare tjänar mest
I de fall vd:n också är huvudägare i företaget flyter det in stora belopp i utdelningar.

Stena-koncernens vd och huvudägare Dan Sten Olsson kammade exempelvis hem 252 miljoner i kapitalinkomst förra året. Hans sammanlagda inkomst blev nästan 259 miljoner kronor – och på det betalade han 79 miljoner i skatt.

Anders Lönner, vd och huvudägare för medicinföretaget Meda, hade en kapitalinkomst på 189 miljoner kronor. På den sammanlagda inkomsten 204 miljoner kronor betalade han 65 miljoner i skatt.

Men också en del anställda direktörer har stora aktieinnehav och höga kapitalinkomster.

Ett exempel är Ratos vd Arne Karlsson som har kapitalinkomster på nästan 33 miljoner kronor.