Sparkad Carnegie-vd fick 27 miljoner

Stig Vilhelmson, den sparkade vd:n för skandalomsusade Carnegie, tjänade 27 miljoner kronor förra året. Det motsvarar 105 industriarbetarlöner.
LO-Tidningens granskning visar att cheferna i finanssektorn höjt sin lön med i genomsnitt 1,8 miljoner kronor, mellan 2006 och 2007.

Stig Vilhelmson tvingades att gå från vd-posten på Carnegie förra hösten. Hans inkomst för 2007 blev ändå 27 miljoner. Foto: Björn Larsson Ask

– Det finns inga anledningar att acceptera de fantasilöner som finns i finansbranschen. Det är helt ofattbart. Det är inte så väldigt komplicerat att komma med råd i den finansiella branschen jämfört med alla andra verksamheter, säger Gunnar Ek, bolagsexpert på Aktiespararna.

Carnegies aktie har rasat. Styrningen och kontrollen har dömts ut som bristfällig och nyligen tog staten över verksamheten.
 
Sålde aktier
Trots det hade vd:n Stig Vilhelmson en inkomst på 59,1 miljoner kronor förra året. Han tvingades avgå i september 2007 när Finansinspektionen krävde det i en svidande rapport.

Då sålde han sina aktier i Carnegie som var värda 130 kronor styck. Den försäljningen blev ett klipp, i dag är aktierna knappt värda någonting.

27 miljoner kronor av hans årsinkomst är inkomst av tjänst – det vill säga lön för jobbet. Det motsvarar lönen för 105 industriarbetare.

Den summan gör att han hamnar högst upp på LO-Tidningens lönelista för chefer i finanssektorn.

SEB betalar också bra
På andra plats hamnar SEB:s vd Annika Falkengren. Under 2007 ökade hennes inkomst av tjänst kraftigt jämfört med föregående år och hon fick 24,5 miljoner i ersättning. En förklaring till den stora inkomstökningen är att ett optionsprogram föll ut.

På tredje plats kommer en annan SEB-anställd, Magnus Carlsson, chefen för SEB Merchant Banking med 17,1 miljoner kronor.

33 procent på ett år
LO-Tidningens genomgång visar att de högsta cheferna inom bank- och finansföretagen har en genomsnittlig lön på 7,2 miljoner kronor.

Chefernas löner ökade kraftigt under förra året. I genomsnitt steg de med 1,8 miljoner kronor mellan 2006 och 2007. Det är en genomsnittlig löneutveckling på 33 procent.

Den kraftigaste löneökningen stod Carnegies Ulf Erixon för. Han var finanschef på Carnegie under en del av det turbulenta 2007, och han ökade sin inkomst med 3,8 miljoner kronor, 193 procent.

10 procent på tre år
Som en parantes kan nämnas att under motsvarande period pågick avtalsförhandlingar mellan fack och arbetsgivare. Från näringslivet varnades det för att löntagarna krävde allt för vidlyftiga löneökningar. Det avtal som senare slöts gav en löneökning på drygt 10 procent under tre år.

Det finns flera förklaringar till att lönerna i finanssektorn är så höga.

”Svaga ägare”
En är, enligt Gunnar Ek, att ägarna ofta är svaga. Det ligger inte i deras intresse att stoppa en skenande löneutveckling.

– Alla håller varandra om ryggen, säger Gunnar Ek. Det finns massor med människor som själva har mycket höga löner och omfattade bonussystem. Om de skulle kritisera bankernas system skulle det slå tillbaka mot dem själva.

Finns det ett samband mellan lön och kompetens inom finansbranschen?

– Ett visst samband finns. I och med att alla har höga löner så måste ett företag bjuda över för att locka till sig en kompetent person. Men nivån är alldeles för hög. Den borde sänkas, säger Gunnar Ek.

LO-Tidningen har sökt Stig Vilhelmson men inte fått tag på honom.

FAKTA / Så mycket tjänade finanscheferna

Peeter-Jaan Kask
Skriv ett e-postbrev till redaktionen