Finanskrisen går ut över pensionerna

Allt pekar på att bromsen nu slår till i pensionssystemet. Pensionshöjningarna blir därmed lägre år 2010.

Sedan 2001 är inkomstpensionen beroende av den ekonomiska utvecklingen genom att höjningen av pensionerna knyts till den genomsnittliga löneutvecklingen.

Går ekonomin bra får pensionärerna del av vinsten, men de är också med och betalar om ekonomin går ned.

Spärr
Men det finns ännu en regel, en stupstock som infördes för att säkra värdet i pensionssystemet. Om tillgångarna i pensionssystemet blir lägre än den framtida pensionsskulden så slår en spärr till som hejdar höjningen av pensionerna.

Det är vad som nu håller på att hända.

– Det är många saker som påverkar, säger Annika Sundén, verksamhetsområdeschef för pensioner på Försäkringskassan. Men nu är det klart att börsen har sjunkit väldigt mycket och då har också risken ökat.

Stor värdeminskning
Bara under det första halvåret i år har värdet i AP-fonderna minskat med 70 miljarder kronor, en nedgång som förstärkts under höstens finanskris.

AP-fonderna står inte för mer än knappt 13 procent av pensionssystemets tillgångar, men eftersom systemet länge balanserade på gränsen till underskott blir höstens nedgång troligen droppen som får bromsen att slå till.

– Det är klart att en kraftig nedgång kan innebära att balanseringsmekanismen utlöses, och börserna har gått ned väldigt mycket. Men hur stor risken är törs jag inte säga, säger Beryl Lindroth, departementssekretare och pensionsexpert på socialdepartementet.

Pensionen kan sänkas
Om spärren slår till i år påverkar det pensionerna först 2010.

Det är möjligt att pensioner då till och med sänks, men att det går så långt tror inte Beryl Lindroth.

– Det är troligare att det blir en mindre uppräkning än vad det annars skulle ha blivit.

Utrymmet ned till bromsen var litet redan från start.

2001, det första året, var överskottet 179 miljarder kronor. Det sjönk till 9 miljarder år 2004, ökade åter till 100 miljarder för att därefter åter sjunka till 18 miljarder vid senaste årsskiftet.

Det låter som mycket pengar, men med tanke på att hela pensionssystemet omsätter ett kapital på över 7 000 miljarder kronor är marginalen minst sagt knapp.

Obalans
Hur länge systemet förblir i obalans om spärren slår till vet ingen. Men höjningar av pensionerna kommer att hållas tillbaka tills systemet åter uppvisar ett överskott.

Faktum är dock att det nya systemet hittills ändå har gjort pensionärerna till vinnare.

Enligt Försäkringskassan har en genomsnittlig pensionär tjänat 525 kronor i högre pension än vad han eller hon skulle ha gjort med det gamla systemet där pensionen i stället varje år skrevs upp med prisökningarna.

Även för 2009 blir ökningen 0,1 procentenheter högre än i det gamla systemet.

Men om bromsen i år slår till blir ökningen 2010 för första gången med all säkerhet mindre än vad det gamla systemet skulle ha givit.

Två delar till
Det allmänna pensionssystemet består av ytterligare två delar:

• Garantipensionen som inte påverkas av bromsen utan räknas upp med prisökningarna.

• Premiepensionen där 2,5 procent av lönesumman avsätts i konton där du själv får välja förvaltare, och som drabbats hårt av finanskrisen. Pengar som sattes in vid starten har i genomsnitt förvaltats med förlust i premiepensionssystemet.