Sverige sa sent på torsdagskvällen ja till Lissabonfördraget med 243 ja-röster i riksdagen mot 39 nej.

Därmed har Sverige, som ett av de sista länderna i EU, anslutit sig till fördraget. Bara Tjeckien har ännu inte tagit ställning, medan Irland har sagt nej till Lissabonfördraget efter en folkomröstning.

Lissabonfördraget, som är tänkt att ersätta EU:s nuvarande fördrag, innebär att unionen kan fatta majoritetsbeslut på en rad områden där det i dag krävs enighet mellan medlemsländerna. Länderna släpper alltså ifrån sig sin vetorätt. Det gäller bland annat i frågor om invandring, polissamarbete och straffrätt.

Nödvändig anpassning
En sådan förändring är en nödvändig anpassning till ett utvidgat EU, anser riksdagen. Unionen blir både öppnare och mer effektiv med Lissabonfördraget. På så sätt kan EU bättre ta itu med klimathotet, gränsöverskridande brottslighet och andra problem som måste lösas över nationsgränserna.

Andra förändringar är att unionen får ett slags utrikesminister – en ”hög representant”, som företräder EU internationellt.

En fast ordförande, som väljs för två och ett halvt år i taget, ska leda EU:s toppmötena mellan EU:s stats- och regeringschefer – ett slags ”EU-president”. Samtidigt får EU-parlamentet mer makt.

Makt flyttas till EU
Vänsterpartiet och miljöpartiet, plus centerpartisten Sven Bergström,  röstade nej. En mängd beslut som nu är förbehållna den svenska riksdagen blir i fortsättningen förbehållna EU, och kritikerna anser att så mycket makt inte kan föras över till EU utan att det strider mot Sveriges grundlag.

Men riksdagens konstitutionsutskott har funnit att maktöverförandet till EU, även om det är betydande, inte rör ”principerna för statsskicket”. Skyddet för fri- och rättigheter inskränks inte heller – tvärtom blir EU:s stadga om grundläggande fri-och rättigheter, bland annat fackliga rättigheter, juridiskt bindande. Därmed krävs ingen grundlagsändring för att Sverige ska kunna ansluta sig till fördraget, enligt konstitutionsutskottet. Då är det också möjligt att ansluta Sverige till fördraget med ett enkelt riksdagsbeslut.

Laval i fokus
Torsdagens debatt i riksdagen handlade till stor del om Lavaldomen och hoten mot den svenska kollektivavtalsmodellen. Socialdemokraterna, liksom LO, har krävt att den utredning som ska analysera konsekvenserna av Lavaldomen måste bli klar innan Lissabonfördraget kan godtas. I en lång reservation till torsdagens riksdagsbeslut ventilerar socialdemokraterna sin oro för att osäkerheten kring Lavaldomens följder ska leda till en allmän misstro mot EU i Sverige.

Men i grunden är socialdemokraterna varma anhängare av Lissabonfördraget. I sak anser de att fördraget stärker fackets rätt att använda stridsåtgärder för att till exempel hävda svenska kollektivavtal.