Ibland når fräckheten nya höjder. Moderata riksdagsledamöterna Hillevi Engström och Tomas Tobé säger sig stå bakom den svenska modellen (LO-tidningen 14/11). Samtidigt angriper de modellens kärna med fria fackföreningar, solidaritet mellan grupper på arbetsmarknaden och kollektivavtalen som det främsta instrumentet för att reglera löner och arbetsvillkor.

Den svenska modellen som bygger på att avtal sluts mellan fria och självständiga parter på arbetsmarknaden bidrar till att skapa fler jobb och ökad rättvisa. Kollektivavtalen ska förhindra osund konkurrens mellan företag och motverka konkurrens om jobben mot lägre löner.

Hård angrepp trots fagert tal
Det är en modell som tjänar oss väl på alla sätt. Trots fagert tal om modellens förträfflighet, ägnar sig den moderatstyrda regeringen åt hårda angrepp på dess bärare – fackförbundens nära fyra miljoner medlemmar. Här några exempel:

• Förslag om ändrade F-skatteregler som leder till större möjligheter för arbetsgivarna att laborera mellan ett anställnings- och ett uppdragsförhållande gentemot löntagarna. Det underminerar anställningsskyddet och den svenska modellen med kollektivavtal. Det finns en risk att löntagarnas inflytande på arbetsplatserna minskar.

• Sverige upplever just nu den värsta jobbkrisen på 15 år. Men regeringen förmår inte agera: Vi vill investera i fler nya och högproduktiva jobb, och i växande privata företag. Vi investerar i branschprogram för forskning och utveckling och stöd till nyföretagande för anställda i företag som varslar. Vi vill investera i såväl byggandet av hyresrätter som i fler jobb i besöksnäringen.

• En kapitulation från den aktiva arbetsmarknadspolitiken: Antalet platser inom de yrkesinriktade utbildningarna som ska leda till jobb har skurits ned med två tredjedelar sedan regeringen tillträdde. Vi vill investera i den yrkesinriktade utbildningen, vuxenutbildningen och i fler högskoleplatser, så att många fler får flera chanser till utbildning som leder till jobb.

• Genom sänkt ersättning från arbetslöshetsförsäkringen tvingas arbetslösa att ta jobb till lägre löner. Det gör att de som har jobb också tvingas sänka sina lönekrav. Det är lika orättvist som ineffektivt – och ett politiskt intrång i den svenska modellen. Inga fler jobb skapas, men den enskilde som drabbas får sänkt inkomst.

• Genom att göra det dyrare att vara med i facket och a-kassan tvinga hundratusenstals löntagare ut i otrygghet. De som jobbar i branscher med hög risk för arbetslöshet får betala en högre avgift för att de ska hålla nere sina lönekrav. En väl fungerande arbetslöshetsförsäkring bidrar till rörlighet på arbetsmarknaden och lägger grunden för en bred uppslutning kring öppenhet och utveckling i vår ekonomi. Alla ska kunna känna en väl grundad tilltro till att arbetslöshetsförsäkringen fungerar som den ska – att den ger en pålitlig inkomsttrygghet och att den inte missbrukas. Vi vill sänka avgiften så att alla har råd att vara med i a-kassan. Vi vill ta bort den differentiering av avgiftsnivån till a-kassan beroende på arbetslöshet som regeringen har infört, vi vill reparera solidariteten mellan olika branscher.

• Många inom LO- och tjänstemannayrken får i praktiken endast ut 50-60 procent. Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m) säger själv att a-kassan enbart ska ge ett ”grundskydd för låginkomsttagare”. Det är oacceptabelt. Frågan är vad folkpartiet, som alltid sagt sig stå upp för den generella välfärden, säger om detta? A-kassan är en omställningsförsäkring som – tillsammans med stöd och utbildning som leder till jobb – ska fungera som en studsmatta från det gamla till det nya.

Regeringen vill inskränka fackets rätt att kräva avtal
Vi känner en stark oro för att regeringen är beredd att genomdriva inskränkningar i de fria fackföreningarnas grundläggande rätt att kräva avtal om schysta löner och villkor.

Den svenska arbetsmarknadsmodellen bygger på en överenskommelse om att parterna reglerar villkoren i arbetslivet och staten fördelar resurser till sociala trygghetssystem vid arbetslöshet och sjukdom.

En förutsättning för att löntagarnas organisationer ska ställa sig positiva till strukturomvandlingar på arbetsmarknaden är att samhället delat på kostnaderna för en a-kassa med rimlig ersättning och hjälp till omställning, så att arbetslösa lättare ska få jobb igen.

Detta samspel är den moderatstyrda regeringen på väg att sätta ur spel. Det står klart att försvagningen av löntagarnas ställning är tänkt att ske framförallt genom försämringar av arbetslöshetsförsäkringen, anställningsskyddslagen och förändringar av reglerna för F-skatte­sedlar.  Det vore en förödande utveckling. Sverige behöver en socialdemokratsikt ledd regering som förmår att driva en politik för trygghet vid omställning, som tar ansvar för den svenska arbetsmarknadsmodellen och för jobben.

Sven-Erik Österberg, socialdemokratisk gruppledare i riksdagen och ordförande för jobbrådslaget
Berit Högman, arbetsmarknadspolitisk talesperson för socialdemokraterna
Skicka ett e-postbrev till debattredaktören

Läs också:
S-politiken hotar den svenska modellen
Moderaterna sprider blå dunster
Vi trampade på ömma tår
Moderaterna försämrar – vi förbättrar