/media/lotidningen/media/images/nyhetsbilder/ht2008/americaverazavala4708.jpg
America Vera-Zavalas politiska bana har gått från elevrådsordförande till Ung vänster och vidare till Attacrörelsen. Nu är teatern hennes arena. 
 

De förtroendevalda på massafabriken i Norrsundet låstes in när de klockan sju på morgonen fått besked om att fabriken skulle stängas. De blev fråntagna sina mobiltelefoner för att inte nyheten skulle komma ut före klockan åtta.

Nästa vecka har dramatikern America Vera-Zavala premiär på pjäsen om nedläggningen. 

Hon var tidigare en av frontfigurerna i motståndståndsrörelsen Attac i Sverige. Numera är America Vera-Zavala vanlig medlem – och har sadlat om till dramatiker. Det senaste året har hon regelbundet besökt Norrsundet, norr om Gävle.

– Min vän, regissören Reine Lööf, är uppvuxen där. Han ringde mig och sa att Stora Enso skulle lägga ner massafabriken. Då fick jag idén att vi skulle följa orten under tre år, berättar America Vera-Zavala.

Communityteater
Tillsammans bjöd de in till ett öppet möte för att diskutera idén med att starta ett teaterprojekt av modellen community.

– Det kom uppåt 20 personer, allt ifrån föreningsrepresentanter till före detta fabriksanställda och vanliga ortsbor. Och sedan dess har vi haft möten med dem varannan vecka.

Communityteater är en form som dels bygger på människors egna berättelser, dels på ett möte mellan professionell teater och ickeprofessionell. Och alla skådespelarna i pjäsen är före detta anställda på fabriken.

Starkt engagemang
America Vera-Zavala har gått omkring i samhället, intervjuat mängder av fabriksarbetare och lärt känna hela bygden. Hennes engagemang för småorter som Norrsundet är starkt.

– Politiker säger att hela landet ska leva. Men det är skitsnack om man jämför med vad de gör. Orterna döms ut och människorna som bor på dem också, för att framtiden pekar åt något annat håll.

Hon är oroad över alla nedläggningar av industrier på småorter.

– Näringslivet, men även till viss del fackföreningsrörelsen i Sverige, har i många år försökt säga att det är en del av samhällsutvecklingen att industrier läggs ner. Men fabriken i Norrsundet läggs ner för att Stora Enso vill ge sig in på marknaden kring virkespriser. Det är en ren profitkalkyl, säger hon.

Dubbel förståelse
America Vera-Zavala tror att hon förstår småorternas problematik tack vare att hon under en del av sin uppväxt bodde i byn Fritsla i Västergötland. Men sina första år i Sverige tillbringade hon tillsammans med sin syster, mamma och mormor i Stockholmsförorten Fisksätra.

– Jag har fått både en Fucking Åmål- och en Lathin Kings-uppväxt, som båda blivit delar av mig, säger hon. 

Det var när America Vera-Zavala blev förälskad i historien om 1969 års gruvstrejk i Sverige som vägen till teatern öppnades för henne.

– Jag bodde i Toronto och fick för mig att jag ville skriva en pjäs om gruvstrejken. Jag vet inte var idén kom ifrån. Jag hade skrivit tre fackpolitiska böcker och höll på att skriva en om deltagande demokrati där historien om strejken skulle ingå. Men att skriva facklitteratur var inte tillräckligt den gången. Jag ville göra något mer.

Norén bjöd in
Hennes önskan om att få skriva en pjäs nådde självaste Lars Noréns öron.

– Så när han skulle göra Den polska rörmokaren frågade han om jag vill skriva en av pjäserna. Då skrev jag Concha Tu Madre, som handlar om papperslösa arbetare.

– Jag tycker att Lars Noréns dramatik är fantastisk. Men vi skriver helt olika. Jag tror att jag hade fått mycket mer ångest om jag också hade velat skriva som han gör. Men jag vill bara beundra det han gör.

Stridbar
Hon önskar att arbetarrörelsen skulle använda sig mer av teatern i sitt arbete.

– En pjäs kan vara början på en rörelse, en del av den. Det vore fantastiskt om vi kunde åka på riksturné med vår pjäs om fabriken i Norrsundet och spela upp den på fabrikerna där arbetarna varslats. Den skulle kunna vara en inspiration till diskussionen om ”vad ska vi göra nu?”

Allt som America Vera-Zavala gör är politik på ett eller annat sätt. Och så har det alltid varit.

Sedan hon kom till Sverige från Rumänien som treåring med sin peruanska mamma och chilenska pappa har hon hunnit ta många politiska strider.  Som elevrådsordförande på gymnasiet anordnade hon en strejk för bättre arbetsmiljö. Den politiska banan gick vidare med engagemang i Ung vänster och vänsterpartiet. Hon har jobbat som assistent i EU-parlamentet. Och 2000 var hon med och startade Attacrörelsen i Sverige.

– Men något hände efter 11 september. Det blev svårt att tala om Tobinskatten när världen planerade krig mot Irak. Men jag saknar Attactiden mycket. Debatten om globaliseringen präglas mycket av visioner. Dem saknar jag väldigt mycket, säger hon. 

Riksteateruppsättning på gång
Nu är teatern hennes främsta politiska arena. Förhoppningen är att pjäsen om gruvstrejken ska sättas upp på Riksteatern.

– Det är på gång, säger America Vera-Zavala. 


FAKTA / Frontfigur i Attacrörelsen
Namn: America  Vera-Zavala
Ålder: 32 år.
Familj: Man (men vi är inte gifta), mamma, lillasyster, lillebror, pappa i Chile och två bröder  i Chile.
Bor: I lägenhet i centrala Stockholm.
Senast lästa bok: Er tid skall komma av Ana Luisa Valdés.
Senast sedda film: Woody Allens senaste, Vicky Cristina Barcelona. 
Dold talang: Tränar Kung Fu.
Det önskar jag att jag vetat när jag var 25: Inget. Alla misstag jag gör lär mig enormt mycket, hur smärtsamt det än &
auml;r.
Bakgrund: Fil kand i ekonomisk historia och u-landskunskap, var en av frontfigurerna i globaliseringsrörelsen Attac. Är numera författare och dramatiker.
Aktuell: Pjäsen Jävla finnar har premiär den 28 november i Norrsundets Folkets hus.