Den franske presidenten Nicolas Sarkozy, vår tids Napoleon och tillika ordförande för EU under innevarande halvår har surnat till på Tjeckien och Sverige. Detta för att länderna står utanför eurosamarbetet.

Han menar att vi behöver en överrock av euroländer när tjeckerna och vi ska stå för EU:s ordförandeskap nästa år. Vi anses inte vara riktigt pålitliga.

Numera består alltså unionen av tre grupper av nationer mot tidigare två. Före detta var det bara de forna öststaterna som behandlades som en andra klassens medborgare i avtalet för att få bli medlemmar i EU.

Begriplig frustration
Jag förstår att fransosen är frustrerad över att hans hyllade euro inte klarar motvinden i finanskrisen.

Det var säkert heller inte roligt för honom att be Storbritanniens premiärminister Gordon Brown, som har sitt pund kvar, om hjälp för att försöka lösa krisen.

Av någon märklig anledning fick inte Brown någon kritik som Tjeckien och vi fick av Sarkozy. Den allt starkare euron är katastrofal för euroländernas medborgare. Arbetslösheten stiger mot oanade höjder i eurons länder jämfört med dem med egen valuta och ordning på ekonomin såsom Sverige.

Ekonomier i stå
Frankrike och övriga EU-länders ekonomier har gått i stå och hamnat i en recession med allt längre soppköer och hundratusentals nybyggda spökstäder. Bostäder som ingen kan eller vill efterfråga.

Vad göra? Ett dåligt halmstrå som används av det protektionistiska EU är extra kraftiga tullsatser på kinesiska varor som Europas medborgare skulle haft möjlighet att efterfråga.

Lösningen blir fattigvården och olika frivilliga hjälporganisationer.

Var det detta som var målet med EU?

På fel spår
Att unionen är på fel spår kan väl inte ha undgått någon bortsett från våra politiker och byråkrater som försörjer sig på unionens skevheter.

Kommer Europas unionister någonsin att vinna någon demokrati för folket?

Eller är detta så som Napoleons Trafalgar mot Lord Nelson, president Sarkozys sista strid för euron?

Men om han skulle komma på bättre tankar kan han titta på USA där Barack Obama fick 93 procent av rösterna i sin hemstad Chicago. Det är värt att begrunda.

Lasse Ljungh