Får vi mer gjort på jobbet blir Sverige rikare. Men hur långt kan jakten på ökad produktivitet drivas innan vi alla går in i väggen?
– Rent allmänt har tempot klart betydelse. Vi behöver ju återhämtning, säger Leif Aringer, överläkare och medicinsk expert på Arbetsmiljöverket.

Sedan 1950-talet har den svenska modellen på arbetsmarknaden varit att låta de mest konkurrenskraftiga företagen bli vägledande.

Det har tvingat andra företag att satsa hårt för att hänga med och inte slås ut. Modellen har givit bra konkurrenskraft för svenska företag och ett internationellt sett högt löneläge för alla.

Den centrala termen lyder ”hög produktivitet”, det vill säga att arbetare i Sverige har kunnat få mycket uträttat under varje arbetad timme.

Svenskar stressar mer
Men i slutet av 1990-talet blev begreppet utbrändhet allt vanligare. Enligt en rapport från Ams 2004 jobbar bara en tredjedel av alla anställda till 64 års ålder.

Främst är det LO-medlemmar som slits ut i förtid, och bland dem främst kvinnor.

Enligt en intervjuundersökning från EU:s arbetslivsinstitut 2007 har svenskarna generellt en bra arbetsmiljö men är mer negativa än andra när det gäller stress.

Färre svenskar än snittet i Europa anser dessutom att det går att påverka tempot på jobbet.

Tempot viktigt
Har vi då gått för långt i jakten på ökad produktivitet?

– Rent allmänt har tempot betydelse. Och är jobbet väldigt intensivt kan det vara svårt att orka under lång tid, säger Leif Aringer, överläkare och medicinsk expert på Arbetsmiljöverket.

– Men det är omöjligt att säga om det generellt har gått för långt eller inte. Det finns många bra arbetsplatser men också arbetsplatser med ett mycket högt tempo och där kan man känna sig tveksam till om det håller i längden.

Hur ska man då hitta balansen mellan hög produktivitet och ändå behålla en bra arbetsmiljö?

– Ökad produktivitet behöver inte betyda att man springer fortare. Det går att organisera arbetet på ett bättre sätt utan att folk nödvändigtvis måste arbeta fler timmar eller mer intensivt.

Återhämtning viktigt
En stor del av produktivitetsökningen i industrin har också skett med maskinernas intåg.

– Det som är medicinskt belagt är att arbetstid och tempo spelar roll, men det handlar också om hur man upplever det. Den som får bekräftelse i sitt arbete och upplever det som positivt orkar mer.

–  Men alla måste också få tid att återhämta sig. Vi är gjorda för att klara av stress och anspänning under en begränsad tid, men måste ha sömn och tid för att ladda batterierna.

Därför är det viktigt med regelbundna avbrott, enligt Leif Aringer. Speciellt nattarbetare bör inte ha för många långa skift efter varandra.

Lättare för ungdomar
Men också personlighet och hemförhållanden spelar in.

– Åldern spelar också roll. Det blir svårare att klara av intensiva perioder när vi kommer upp över 45 och 50 år. Ungdomar har det lättare.

Allt fler pratar om nackdelen med att ständigt vara nåbar och att man aldrig bör tänka på jobbet på semestern, är det rätt väg?

– Det beror på hur man upplever det. Jag själv har semester just nu men du nådde mig på mobilen ändå. Om man upplever det som störningar kan det naturligtvis vara svårt, men det behöver inte vara så, säger Leif Aringer.

FAKTA / Stressfaktorer
Forskarna Michael P Leiter och Christina Maslach har formulerat listan med stressfaktorer som försämrar hälsan:
• Värst är jobb med för stor arbetsbelastning och ingen möjlighet till återhämtning.
• Att inte ha kontroll över det egna arbetet är också förödande.
• Även brist på erkänsla påverkar hälsan, alltså när upplevelsen av arbetets belöning, lön och positiv respons inte står i proportion till arbetsinsatsen.
Utifrån denna uppställning har andra forskare konstaterat följande:
• Jobb där arbetaren lägger ned stor ansträngning men får liten respons är klart överrespresenterade när det gäller hjärtinfarkt.
• Ju högre krav och ju lägre egen kontroll över arbetet desto sämre hälsa och desto fler hjärtinfarkter drabbar de anställda.