Har varit i Belfast, Irland, och där deltagit i ett seminarium tillsammans 75 Irländska fackliga förtroendemän och -kvinnor och bland annat diskuterat den så kallade Laval-domen.

Seminariets slutsats blev att kampen för ett socialt Europa inte är död, men väl ligger i koma.  Vår gemensamma uppfattning var att för att möta framtiden måste Europas fackliga organisationer på ett mycket mer bestämt och avancerat sätt förena sina krafter i en gemensam kamp för arbetarklassen rättigheter.

Väl hemma slår jag upp LO-Tidningen från den 31 oktober och när jag kommer till debattsidan där Wanja Lundby-Wedin och Per Bardh försvarar Lissabonfördraget måste jag hålla i mig för att inte trilla av stolen.

Efter någon sekund säger jag till mig själv: ”Vad är du förvånad över. Du vet väl att Wanja Lundby-Wedin alltid är i tjänst. 24 timmar per dygn, årets alla dagar som socialdemokratisk valarbetare”.

Jag svarar mig själv:” Visst är det så”, och inser genast att det jag läser är logiskt för en socialdemokratisk valarbetare. Dessvärre fullständigt häpnadsväckande för en som vid högtidliga tillfällen kallar sig för arbetarledare.

Lars Lundberg
Byggnadsarbetare Gävle